Skolinspektionen har gjort en särskild granskning om hur stora pedagogiska utmaningar som skolan kan ge högpresterande elever. De fick endast i låg grad stimulans och tankemässiga utmaningar, säger Skolinspektionens utredare Ulrika Rosengren. Hör henne i klippet här.

Det är få skolor i Västernorrland som har en satsning på gruppnivå för högpresterande elever, men det finns några undantag.

Arenaskolan i Timrå har denna termin valt att satsa på högpresterande elever. "Det är kul att hänga med elever som är som en själv och vara målinriktade", säger Simon Nordvall.

Att hjälpa elever som har det tufft i skolan är såklart en självklarhet, men på Arenaskolan i Timrå väljer man att utöver det också fokusera på en annan grupp, nämligen en grupp med högpresterande elever.

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Så kallat särskilt begåvade elever uppmärksammas alltmer. Men hur eleverna har det i skolan avgörs i stor utsträckning av skolpersonalens engagemang och intresse.

Fem procent av eleverna i Sveriges skolor är särskilt begåvade och behöver ofta andra utmaningar än klasskamraterna för att inte tröttna. Så här jobbar din kommun för att fånga upp dessa elever.

Kungsbackaeleverna Sigrid Carlberg och Rune Broström är särskilt begåvade och hade en tuff skolgång under flera år. Men sedan det kommunala projektet Team drog i gång har de känt att det blivit roligt att gå till skolan igen.

Kungsbacka kommun har sedan en tid tillbaka drivit ett projekt där målet är att hjälpa och stötta skolpersonal med att hitta och stötta särskilt begåvade elever. På så sätt ska deras kompetens bevaras in i framtiden.

Så kallat särskilt begåvade elever uppmärksammas alltmer. Men hur eleverna har det i skolan avgörs i stor utsträckning av skolpersonalens engagemang och intresse.

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever. "I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression", säger han.

Rektor Helen Ernebäck på Växthuset Skola i Mölndal satsar på elever med särbegåvning. De har nu tillsatt en lärare som ska arbeta med särbegåvningsfrågor som en del av sin tjänst. De köper även in vissa timmar från studenter på Chalmers för att erbjuda mer stimulerande matematik för de särbegåvade eleverna.