Hur skapar man bäst en lugn och trygg och skolmiljö? Flera skolor har valt att satsa på olika typer av kodlås och spärrar för att hålla obehöriga personer borta. Från Skolverkets håll betonar man dock vikten av att se till helhetsbilden vad gäller tryggheten.

I samråd med polisen har Linköpings universtiet beslutat hålla öppet trots att hot riktats mot universitet. Extra bevakning har satts in för att öka tryggheten.

En gymnasieskola i Märsta ska utrustas med så kallade speedgates, spärrar som liknar de som används på tågstationer.

Anmälningarna om fysiskt våld i skolan har nästan fördubblats på fyra år, enligt Arbetsmiljöverket. Även de sexuella trakasserierna har blivit allt vanligare, enligt Lärarnas Riksförbund.

Har skolpersonal en större skyldighet än andra att ställa upp och vittna, även om de fruktar för sin egen säkerhet? (webb-radio)

Kanske borde lärarstudenter tränas i kampsport? Lära sig att skydda huvud, lemmar och gravidmage mot våldsamma elever. Eller så löser vi problemen, skriver Expressen på ledarplats.

Rektorn på gymnasieskolan Lars Kagg i Kalmar är beredd att gå ett steg längre för att personalen ska känna sig trygg. Framöver kan polis behöva larmas för att avhysa obehöriga.

Mer måste göras för att pressa tillbaka våldet och skapa en god arbets- och lärmiljö i skolan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Säg ”skolskjutning” och de flesta tänker på USA. Men inställningen från landets största lärarförbund är klar: lösningen är inte att beväpna lärarkåren.

Christian Mets är ett av tio elevskyddsombud på Rinmangymnasiet i Eskilstuna, med ansvar för att elever, lärare och övrig personal ska känna sig trygga på skolan.

Anmälningarna om hot och våld i gymnasieskolan ökade kraftigt mellan 2012 och 2017. "Det är en oroväckande trend, även om det inte är det normala på landets gymnasieskolor", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Jonas Waxlax är lärare med ansvar för säkerheten på Gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Han tycker att det finländska systemet ger ökad trygghet.