Efter flera knivdåd höjs nu röster för att säkerheten i skolorna måste förbättras. Men är lösningen verkligen kameror, larmbågar och låsta dörrar eller finns det andra sätt att förebygga denna typ av händelser? Det skriver debattörerna Magnus Lindgren och Jan Landström.
Flera fall av sexualbrott mot barn i förskolor, och nu senast på en vårdcentral, har på sistone väckt stor uppmärksamhet i media och skakat om många. Fenomenet är dock inte nytt. För att stärka barnets rätt till skydd och säkerhet måste offentlig verksamhet lära sig av det som hänt.
Trots att medier nästan varje vecka rapporterar om hot mot skolor så har de inte ökat, totalt sett. Hoten går i vågor, och är svåra att spåra för polisen.
Vindelälvsskolan i Sorsele utrymdes vid lunchtid på måndagen efter ett bombhot mot skolan. Alla elever har skickats hem. En kort stund senare utrymdes resten av kommunens skolor.
Både en grundskola i Gävle och universitetet i Örebro hålls under måndagen stängda efter hot på den anonyma mobilappen Jodel. "Det gör ont i hjärtat att förklara för en sexåring att skolan är stängd på grund av hot," säger Stefan Wehlin, rektor på friskolan Lyftet i Gävle.
Örebro universitet tog på lördagskvällen emot ett skriftligt hot via appen Jodel. I samråd med polisen beslutade man därför att hålla stängt under måndagen. En flicka under 15 år har berättat för sin mamma att hon ligger bakom hotet.
Tre månader har gått sedan Anton Lundin Pettersson gick in på skolan Kronan i Trollhättan och högg fyra personer med ett svärd. Känslorna är fortfarande färska för många.
De fysiska ärren ser bra ut, men de psykiska har inte läkt helt. Wahed Kosa var den enda av de fyra offren som överlevde svärdattacken på skolan Kronan i Trollhättan. ”Jag är fortfarande rädd att det ska komma någon annan och göra samma sak”.