Resursskolor i Stockholm larmar om den vikande ekonomiska ersättningen från kommunen. "En katastrofal minskning", säger Susanne Krog-Jensen, rektor på Aspdammskolan. Nu backar Stockholm stad.

Just nu pågår en debatt om skolan, som handlar om för eller emot – ja, här kan man nästan sätta in vad som helst. På många håll pratar man om skolan som om alla klassrum vore lika, alla elever vore lika och alla skolor vore lika, skriver SKL:s Per-Arne Andersson i ett blogginlägg.

Det som kallas ”inkludering” och betyder att elever med särskilda behov placeras i vanliga klassrum fungerar inte som det var tänkt. Därför ska regeringen nu bland annat utreda om det behövs fler särskilda resursskolor.

Klappa medhårs, visa att man bryr sig, ha förväntningar. Det fungerar, intygar Ida Lööw, resurslärare på Högbergs­skolan i Tierp, vars satsning på specialpedagogiskt stöd har gett resultat.

Flera kommuner i Stockholms län startar nu resursklasser för att kunna möta det snabbt ökande antalet elever som behöver särskilt stöd. Norrtälje fördubblar sina resursklasser till hösten.  

Katrineholm drog igång redan i höstas. Nu lovar Nyköping och Strängnäs egna resursskolor under året.

Österåkers kommun kritiseras nu för att ha beskrivit en skola för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsvariationer som en "akutskola dit man skickar elever av disciplinära skäl."

För att skapa skolor för alla måste möjligheterna att skapa mindre grupper för elever som har behov av det utökas, och resursskolor återinföras”, skriver debattörerna.

Jag får många brev från förtvivlade föräldrar vars barn förvägras det stöd de behöver – och har rätt till – i skolan, skriver Lotta Edholm oppositionsborgarråd (L) i Stockholm, apropå medierapporteringen om barn som tillbringar skoldagarna med Netflix och Youtube. 

Ska vi ha inkludering till varje pris? Det frågar sig läraren Mattias Rönnerfors, som ser oroande tecken på vad nedläggningarna av resursskolor kan leda till.