När Aaron Julin gick i den kommunala skolan var självförtroendet kört i botten och han hade underkänt i alla ämnen utom de praktiska. I dag går han på en resursskola och stortrivs. Betygen har vänt uppåt och i höst räknar han med att komma in på gymnasiet.
Landets resursskolor, för barn med behov av särskilt stöd, får det särskilt tufft när kommunerna tvingas till stora besparingar de kommande tio åren. "Det beror på att de har ett större personalbehov än andra skolor", säger Annika Wallenskog som är chefsekonom vid SKR.
Det senaste året har det skett en förändring i hur mycket som betalats ut i tilläggsbelopp. Förändringen påverkar främst så kallade resursskolor. Förklaringen ligger i mer likvärdiga bedömningar av skolornas ansökningar. Stockholms stad kommer att besluta om en temporär ersättning till resursskolor samt utreda nuvarande ersättningsmodell vidare.
Resursskolor i Stockholm larmar om den vikande ekonomiska ersättningen från kommunen. "En katastrofal minskning", säger Susanne Krog-Jensen, rektor på Aspdammskolan. Nu backar Stockholm stad.
Just nu pågår en debatt om skolan, som handlar om för eller emot – ja, här kan man nästan sätta in vad som helst. På många håll pratar man om skolan som om alla klassrum vore lika, alla elever vore lika och alla skolor vore lika, skriver SKL:s Per-Arne Andersson i ett blogginlägg.
Det som kallas ”inkludering” och betyder att elever med särskilda behov placeras i vanliga klassrum fungerar inte som det var tänkt. Därför ska regeringen nu bland annat utreda om det behövs fler särskilda resursskolor.
Klappa medhårs, visa att man bryr sig, ha förväntningar. Det fungerar, intygar Ida Lööw, resurslärare på Högbergsskolan i Tierp, vars satsning på specialpedagogiskt stöd har gett resultat.
Flera kommuner i Stockholms län startar nu resursklasser för att kunna möta det snabbt ökande antalet elever som behöver särskilt stöd. Norrtälje fördubblar sina resursklasser till hösten.