Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation. Vi lärare vet vilken skillnad vi kan göra och när vi talar om att Sverige måste investera i utbildning, så talar vi inte bara i egen sak. Det handlar om hela Sveriges framtid och välstånd, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Skolleasing, katederundervisning eller tankefigurer från neurokirurgiska kliniker? I del tre av Kvartals granskning om den ojämlika skolan svarar forskare, utredare, rektorer och politiker på vad de tror är bäst strategi för att vända den negativa utvecklingen för skolor i utsatta områden.

Var fjärde elev avslutar inte gymnasiet. Nu satsar regeringen 16 miljoner kronor för att fler ska göra det.

Väljer Liberalerna att helt eller delvis blunda för nuvarande underfinansiering av skolan så är de på fel spår. I kommunerna är det inte sällan liberala politiker som medverkar till besparingar och nedskärningar. Här har Haddad en rejäl hemläxa att göra i sitt eget parti, slutreplikerar Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Huvudmän kommer säkerligen billigt undan för stunden när de väljer prislappen före elevers rätt till kunskap. Men på längre sikt kommer snålheten stå samhället dyrt, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Trots snarlika socioekonomiska förutsättningar får Hässelbygårdsskolan i Stockholm nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och Seminarieskolan når ändå bättre resultat. ”Jag blir ju såklart väldigt förvånad, det är ju en enorm skillnad”, säger Annacarin Jendland, rektor på Seminarieskolan.

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden? Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner.

Färre lärare och färre elevassistenter. Totalt motsvarar kommunernas nedskärningar på skolan 1 100 lärartjänster. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet. "Det drabbar eleverna skoningslöst", säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Den här rapporten visar att det i flertalet svenska kommuner sker besparingar på grundskolan. För lärarna ger besparingarna konkreta avtryck genom personalneddragningar och allt större elevgrupper. (pdf)

Samtidigt som svensk skola står inför stora utmaningar minskar resurserna. Lärarförbundets rapport En skola med svångrem visar att många kommuner lägger alldeles för lite pengar på sina grundskolor – något som får allvarliga konsekvenser för skolans likvärdighet och lärarnas arbetsmiljö.

Sveriges kommuner sparar på skolan. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande. Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Under februari betalas första delen av den så kallade skolmiljarden ut till samtliga kommuner i landet. Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin.