Många av landets gymnasielever går miste om extrapengarna som Skolverket ger kommunerna med anledning av pandemin, enligt en undersökning från Sveriges Elevkårer.

Att staten skjuter till extra till skolan under pandemin, frigör mycket sällan medel för lärarna. Det visar Läraren.se:s genomgång av Sveriges 22 största kommuner och friskolekoncerner.

Skolan ska få ytterligare 350 miljoner kronor för att hantera pandemins konsekvenser för lärandet. Det har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om. Pengarna ska bland annat gå till utökad lovskola.

Efter att ha läst repliken från Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, blir jag inte klar över om hon delar min uppfattning att en friskolelev ska vara lika mycket värd som en kommunelev, skriver Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan.

Peje Emilsons inlägg om skolans ekonomi är fullt av siffror utan sammanhang. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet, i en replik på hans artikel i Di 29/3.

Pandemin har fått negativa konsekvenser för barn och elever. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att bland annat erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin tillför regeringen i vårändringsbudgeten för 2021 ytterligare 350 miljoner kronor. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, C och L.

Skolan tvingas till kraftiga besparingar. Samtidigt vill politikerna att eleverna höjer sina kunskapsresultat, känner sig tryggare och har bättre studiero. "Många lärare är redan förtvivlande över arbetsbelastningen", säger Gunnar Hermansson, föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Uddevalla.

Verksamhetsresultatet för kommunsektorn landade på 51,5 miljarder kronor för 2020. Överskottet beror på tillfälliga pandemirelaterade tillskott och minskad efterfrågan på välfärdstjänster.

Sveriges kommuner sparar på skolan. Det är ett faktum som Lärarförbundets nya rapport "En skola med svångrem" visar – en betydande besparingsvåg på skolan sveper fram i det stora flertalet kommuner. När resurserna inte håller jämna steg med kostnadsutvecklingen går det ut över både elevernas lärande och lärarnas arbetssituation, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Ungefär en fjärdedel av landets folkhögskolor har ett väldigt ansträngt ekonomiskt läge just nu på grund av coronapandemin, visar en analys av folkbildningsrådet.

Han var hemmasittare i två år, men i dag kämpar Liam Aplemark Karlsson för att bli spelutvecklare. Resursskolan räddade hans skolgång – men nu hotas flera av skolorna i Stockholm av nedläggning och Liam måste söka ny plats på en högstadieskola nästa år.

De fristående resursskolorna i Stockholm hotas av nedläggning när bland annat Stockholms stad betalar allt mindre i bidrag. Elevköerna har ökat de senaste åren. Just nu står ungefär 6 000 grundskoleelever i kö och bara var femte elev får en plats då flera av skolorna har antagningsstopp. Nu protesterar tusentals föräldrar i ett öppet brev till…