Elever på Väggaskolan i Karlshamn bad skolledningen om att få ha ett bönerum och samlade ihop 70 namnunderskrifter. De ville kunna gå undan utan att bli störda eller utsatta för kommentarer av andra elever på gymnasieskolan. Men skolledningen säger nej.

På senare tid har debatten om kreationism i offentligheten tagit fart. Som barn uppfostrade i denna parallella verklighet tog vi skada av vår skolgång. Den som vill värna dagens unga måste förstå drivkrafterna, men också höja kraven på friskolor och Skolinspektionen, skriver Stefan Lundstedt och Hanna Svanbro, f d elever på Kristna Skolan.

Dagens unga möter främst religion på nätet. Därför bör religionsundervisningen handla mer om relationen mellan digitalisering och religion. Annars riskerar de att få en både felaktig och skev bild av vad religion är, enligt läraren Katarina Lycken Rüter.

Spä inte på fördomen att vetenskap och tro inte går att förena, skriver Frida Park på ledarplats.

Organiserad kyrklig närvaro i skolan behöver ske med stor lyhördhet utifrån en insikt att kyrkan är där på skolans villkor. För den som förstår detta står skolans dörr öppen, skriver fem debattörer.

Givetvis vill vi att skolan ska vara en mötesplats för alla, och vi ser med tillfredsställelse att just kristna friskolor på många platser fyller denna viktiga funktion, skriver Tomas Appelqvist, Universitetslektor i religionsvetenskap, med flera.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljade på torsdagen prövningstillstånd i frågan om slöjförbud i skolan. Skurup och Staffanstorp har tidigare fattat beslut om det inte ska vara tillåtet att bära huvudduk i kommunernas skolor. Men besluten har underkänts av både förvaltningsrätten och kammarrätten som kom fram till att kommunernas beslut strider mot religionsfriheten.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljade på torsdagen prövningstillstånd i frågan om slöjförbud i skolan.

Läromedlen i religionskunskap tenderar att förmedla en ensidig bild av kristen tro, skriver Fredrik Wenell på ledarplats.

Så här års blir den extra tydlig: människors tilltagande främlingskap inför kristendomen. Vi har firat jul och trettonhelg. Men varför? När de ursprungliga skälen bleknar blir det kommersen kvar. Vi lägger mer pengar än någonsin, men julen känns tommare. Skulle vi inte må bättre om vi lade lite mer vikt vid julhelgernas religiösa ursprung, skriver…

För att bättre förstå och förvalta Sveriges kulturella arv borde kristendomsundervisningen göra comeback på schemat i skolan. Det föreslår ledarskribenten Mathias Bred.