Humanisterna vill skydda barnets religionsfrihet genom en sekulär skola i en sekulär stat där stat och skola inte tar ställning för någon särskild livsåskådning utan ger barnet en möjlighet att själv fritt ta ställning, skriver Olof Stroh, Humanisterna, i en replik.

Staten ska vara neutral mot olika livsåskådningar. Därför ska skolan vara icke-konfessionell, skriver Ingemund Hägg, liberal, medredaktör till boken ”Separation of church and state in Europe”, i en debattartikel.

När ungdomar själva berättar om sin religion blir det lättare att förstå både andra och sig själv.

Få kontakt med hinduiska gudar, hämta kraften ur träd. Är det nyandlighet som smyger sig in i skolan – eller bara ett sätt att skapa lugn och ro i klassrummet?  

Ämnet religion angår inte oss! Så kände både troende och icke-troende elever i de klasser som forskaren Lovisa Bergdahl studerade. "– Undervisningen utgick inte ifrån deras liv. Ingen fick möjlighet att bidra".    

När läroplanen skrevs om fick kristendomen behålla sin särställning – trots att Skolverket föreslog det motsatta. Läraren och religionsforskaren Viktor Aldrin ser dock didaktiska möjligheter med hur det blev.  

Vissa lunchraster är det kö till bönerummet på Hjulstaskolan. Den grönmålade skrubben betyder mycket för de elever som vill utöva sin religion på skoltid. "– Man blir lugn här inne", säger Nasro Ahmed som går i nian.  

Rätten att slippa. Rätten att byta. Eller kanske förälderns rätt att fostra sitt barn i den egna traditionen. Att barn ska ha religionsfrihet är självklart. Men vad det egentligen innebär råder det skilda meningar om.    

Sagostund med Bibelberättelser, lektioner i islamologi och bönesång vid matbordet. Pedagogiska magasinet har besökt Pingstliljan, Ögårdsskolan och Chinuch, som alla har valt en religiös profil.      

Claes-Göran Aggebo, senior rådgivare på Skolverket, reder ut vilka regler som gäller för konfessionella inslag.  

Utmaningarna som religionslärarna Annelie Pettersson och Malin Steger i Borlänge ställs inför är många: läs- och skrivsvaga elever, grupperingar, en bostadssegregation som ger näring åt fördomar, och världskonflikter som förs in i klassrummet.

Vi bör ha en öppnare, inte mer sluten, attityd till religioner och religionsundervisning i skolan, tvärt emot vad Rothstein landar i, skriver Lars Brandström och Bo Nyberg, Kristna Friskolerådet.