Var femte skolungdom i Sverige anser att man får kalla sig svensk bara om man är född i Sverige. Det visar en färsk attitydundersökning bland landets unga.
När SvD:s Negra Efendić gick högstadiet marscherade nazister i korridorerna. Nitton år senare reser hon tillbaka till Alfred Dalinskolan i Huskvarna för att reda ut varför lärare och föräldrar lät det hända. Men de svar hon får är inte vad hon väntat sig.
Det stora hotet kommer inte från extrema grupper. I stället är det vardagsrasismen som drabbar hårdast. Det menar Bengt Westerberg i sin utredning om främlingsfientligheten i det svenska samhället.
På en vit duk tänds en bild av ett ungt ansikte. När Christer Mattsson börjar berätta blir det mycket tyst. För sjuttonde året i rad leder han högstadieelever i Kungälv i Toleransprojektet. Det ska motverka rasism och extremistiska rörelser.
Rasism och främlingsfientlighet är en del av den politiska livsluft som formar våra barn och ungdomar och deras föreställningar om sig själva och andra människor. Det skriver Leif Mathiasson, avgående chefredaktör för Pedagogiska magasinet.
Tack vare sitt engagerade arbete mot rasism får klass SPS10 på Österlengymnasiet i Simrishamn ett hedersomnämnande när Skolornas fredspris delas ut i Stockholm om ett par veckor.
I skolmatsalen pekade 16-åringen på en grupp ensamkommande flyktingbarn, sa ”att "där sitter aporna"”, gjorde apljud och låtsades sedan skjuta ned dem med en kulspruta. Han döms nu för hets mot folkgrupp av Örebro tingsrätt.
Polisen i Malmö har inlett en förundersökning mot två 15-åringar, som misstänks ha utsatt en judisk skolkamrat för hets mot folkgrupp. 15-åringarna har bland annat kastat sten och snöbollar på den judiske pojken.