Skolans uppdrag är tydligt, intolerans och främlingsfientlighet ska bemötas med kunskap och en öppen diskussion. Samtidigt är många lärare osäkra hur de ska hantera elever som ger utryck för rasistiska idéer.

Många elever har tagit illa vid sig på Hedbergska gymnasiet i Sundsvall efter att högerextrema Svenskarnas parti bjöd in sig själva och spred nationalistpropaganda i flera elevskåp.

Lärare och elever måste bli mer mediekunniga för att hindra våldsextremistiska sajter att nå ut till unga. Det borde också vara obligatorisk utbildning i ämnet på lärarutbildningen. Det konstaterar forskarna bakom en ny rapport från Statens medieråd.

Negra Efendíc skrev ett uppmärksammat reportage som SvD, där hon återvände till sitt högstadium i Alfred Dalinskolan i Huskvarna. En plats där hon som 13-åring och nyanländ i Sverige tvingades möta nazister som marscherade i korridorerna.

Låg kunskap om flyktingbarns situation kan vara en förklaring till att var femte elev i riket inte vill att Sverige ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. För runt fem år sedan togs ett politiskt beslut att de kommunala skolorna i Katrineholm skulle få en bättre plattform för integrationen.

Var femte skolungdom i Sverige anser att man får kalla sig svensk bara om man är född i Sverige. Det visar en färsk attitydundersökning bland landets unga.

90-talsrasismen var mer öppen, menar Negra Efendic än den är nu. I dag berättar hon om rasismen hon drabbades av när hon gick på högstadiet.  

När SvD:s Negra Efendić gick högstadiet marscherade nazister i korridorerna. Nitton år senare reser hon tillbaka till Alfred Dalinskolan i Huskvarna för att reda ut varför lärare och föräldrar lät det hända. Men de svar hon får är inte vad hon väntat sig.

Det stora hotet kommer inte från extrema grupper. I stället är det vardagsrasismen som drabbar hårdast. Det menar Bengt Westerberg i sin utredning om främlingsfientligheten i det svenska samhället.  

På en vit duk tänds en bild av ett ungt ansikte. När Christer Mattsson börjar berätta blir det mycket tyst. För sjuttonde året i rad leder han högstadieelever i Kungälv i Toleransprojektet. Det ska motverka rasism och extremistiska rörelser.    

Rasism och främlingsfientlighet är en del av den politiska livsluft som formar våra barn och ungdomar och deras föreställningar om sig själva och andra människor. Det skriver Leif Mathiasson, avgående chefredaktör för Pedagogiska magasinet.

Tack vare sitt engagerade arbete mot rasism får klass SPS10 på Österlengymnasiet i Simrishamn ett hedersomnämnande när Skolornas fredspris delas ut i Stockholm om ett par veckor.