Studie- och yrkesvägledning i skolan betyder mycket för att både höja elevernas studieresultat och för att vägleda eleverna att göra mer medvetna studie- och yrkesval. Från Svenskt Näringslivs perspektiv är det särskilt angeläget att höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen utifrån ett kompetens­försörjningsbehov. (pdf)

I denna promemoria redovisas statistik över etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier tre år efter gymnasieskolan. Statistiken omfattar den första kullen som läste enligt den reformerade gymnasieskolan Gy 2011, och vad de gjorde 2017, tre år efter de slutförde gymnasieskolan. (pdf)

I Swedish Economic Forum Report 2019 Entreprenörskapsutbildning - Går det att lära ut entreprenörskap finner författarna stöd för att entreprenörskapsutbildningar i grundskola och gymnasium ger positiva effekter, till exempel i form av Ung Företagsamhet. Att det fungerar på högre nivåer kan inte styrkas. (pdf)

Lärarbristen och konsekvenser av den i skolan debatteras ofta, men problematiken kring den höga omsättningen av rektorer är mindre väl känd. Studier visar att så många som hälften av rektorerna i Sverige har arbetat på sin nuvarande skola i tre år eller mindre. (pdf)

Tre av fyra kommuner saknar rutiner för att säkra skolgång för barn i skyddat boende, en anmärkningsvärd siffra då det råder skolplikt. Att gå i skolan är en av de enskilt viktigaste faktorerna för att ett barn som tvingats fly sitt hem och bo i skyddat boende ska rehabiliteras och må bättre. (pdf)

Utredning om ökade möjligheter för Statens skolinspektion att stänga skolor vid allvarliga missförhållanden. (pdf)

Under den senaste tjugoårsperioden har det blivit allt ovanligare att skolungdomar använt tobak eller alkohol före 14 års ålder. Cannabisdebut vid denna tidiga ålder har varit sällsynt under hela perioden 1999–2019 och här syns ingen förändring. (pdf)

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Grundsärskolans kunskapsuppdrag – styrning, stöd och uppföljning. (pdf)

Under 2017 och 2018 har Skolinspektionen genomfört Skolenkäten på Sveriges samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor. Skolenkäten omfattar under denna period drygt 720 000 svar från elever, lärare och föräldrar. Resultatet bidrar med underlag i myndighetens granskningar av landets skolor. (pdf)

En studie av hur olika företagsformer finns i kursplanerna för grund- och gymnasieskolan, för universitet och högskolor och i studentuppsatser. (pdf)

De totala kostnaderna för utbildningsväsendet ökade med 18 procent under perioden 2014–2018. Alla skolformerna universitet/högskola, gymnasieskola, förskola och grundskola fortsätter att öka sina kostnader. (pdf)

För tredje året i rad släpper SEB i samarbete med Fryshuset och Ungdomar.se rapporten Tro, hopp & pengar 2019 – en rapport där unga ger sin syn på ekonomi. Syftet med rapporten är att ge unga en möjlighet att göra sina röster hörda kopplat till privatekonomi och att ge en bild av hur unga ser…