Det kommer vara fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare fram till 2035. Det visar Skolverkets lärarprognos 2021 som utgår från 2020 års lärarsituation och sträcker sig fram till år 2035. Cirka 12 000 nyutexaminerade lärare och förskollärare väntas att saknas år 2035.

Lärarprognos 2021 visar en bedömning av det framtida behovet av lärare, förskollärare och viss annan pedagogisk personal. Beräkningarna utgår från lärarsituationen 2020 och sträcker sig fram till 2035. (pdf)

Att dokumentationsbördan vilar tungt på lärarna är inget nytt. Men rapporten Dokumentationsbördan - ett hot mot lärares kärnuppdrag visar att läget är värre än någonsin.

Det här är Rädda Barnens 15:e rapport1 om barnfattigdom i Sverige. Rapporten redovisar utvecklingen till och med 2019 och visar därmed situationen året innan covid-19-pandemin bröt ut. Den är därför en viktig baslinje för kommande uppföljningar. (pdf)

I den här rapporten har Skolinspektionen granskat hur olika gymnasieskolor gör det möjligt för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning. (pdf)

Skolverkets utvärdering bygger på rektorers, lärares och elevers upplevelser av betygsättning från årskurs 4. Rapporten kan vara till nytta för skolor som väljer att sätta betyg från årskurs 4.

I rapporten beskrivs företag som startar egna skolor, branscher som bygger strukturer för att få skola och näringsliv att komma närmare varandra samt företag som tar emot elever på apl – arbetsplatsförlagt lärande. De intervjuade representerar olika branscher. (pdf)

I den här rapporten studerar Vivika Halapuu hur striktare behörighetskrav till gymnasie-skolan, som introducerades med reformen Gymnasieskola 2011, påverkade elever med låga skolresultat. Rapporten visar att elever som på grund av de skärpta behörighetskraven inte kom in på gymnasieskolans yrkesprogram i hög utsträckning började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram istället. (pdf)

Skolinspektionen har granskat vilka effekter fjärr- och distansundervisningen har haft på elevers lärande och mående under covid-19-pandemin. (pdf)

Andelen elever som börjar nationella program och tar examen inom tre år ökar. År 2021 var det 79,6 procent av eleverna som slutförde gymnasieskolan med examen inom tre år. År 2020 var motsvarande andel 78,3 procent. Störst ökning har skett på samhällsvetenskapsprogrammet där andelen med examen ökat med 3,2 procentenheter. (pdf)

Rapporten visar att det finns ett stort och stabilt intresse för politik och samhällsfrågor hos unga. Många är intresserade av samhällsfrågor, politik och händelser i andra länder. (pdf)

Nationella läskunnighetsstrategin 2030 skildrar åtgärder som behövs göras i Finland för att stärka multilitterciteten. Eftersom läskunnigheten differentieras redan under den grundläggande utbildningen och antalet svaga läsare ökar framförallt bland unga behövs konkreta metoder för att vända riktningen nationellt, regionalt och lokalt. (pdf)