I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram inför läsåret 2022/23 samt andelen som var behöriga respektive antagna till sitt förstahandsval. (pdf)

Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman. (pdf)

Skolsegregationen i svensk grundskola har ökat med 13 procent under perioden 2011-2021. På motsvarande sätt har resultatskillnaderna mellan skolor ökat med 20 procent under tidsperioden. Ta del av undersökningen vars syfte är att studera hur skolsegregationen har utvecklats i grundskolan de senaste 10 åren. (pdf)

Skolinspektionen har under 2022 arbetat med att sammanställa erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser. Inventeringen tar sin utgångspunkt i iakttagelser från vår tillsyn, kvalitetsgranskning och svar på Skolenkäten. (pdf)

Dagens introduktionsprogram har en dålig genomströmning och lyckas inte på att rusta eleverna för arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat en reformagenda för den gymnasiala yrkesutbildningen, där vi föreslår ett omtag av introduktionsprogrammen. I den här promemorian utvecklar vi de förslagen. (pdf)

I det här pm:et analyserar vi framtidens arbetsmarknad för yrkesutbildade, med utgångspunkt i officiell statistik och prognoser från SCB. Slutsatserna är alarmerande och 2035 kommer Sverige sakna 290 000 yrkesutbildade. Dessutom riskerar stora grupper ”felutbildade” unga att hamna i arbetslöshet. (pdf)

Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat. (pdf)

Det övergripande syftet med denna undersökning är att beskriva utvecklingen över tid av självrapporterad utsatthet för brott och delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. (pdf)

Ingen av de sex högskolor som blivit universitet de senaste två decennierna håller måttet, enligt internationella rankningar. En oberoende kommission borde granska dem för att avgöra vilka som bör ha kvar sin universitetsstatus.

Syftet med rapporten är att introducera ett synsätt kring socialt investeringsperspektiv på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som är begripligt för kommunala beslutsfattare. Med hjälp av konkreta räkneexempel visas de ekonomiska effekterna av sociala investeringar kring målgruppen. Detta är första gången det görs socioekonomiska beräkningar på hedersrelaterat våld och förtryck. (pdf)

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot grundskolors läsfrämjande arbete. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Med denna rapport vill RFSU kartlägga var det finns utvecklingsområden för att sexualundervisningen som bedrivs i skolan ska vara relevant för ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. (pdf)