Erfarenheter från andra länder visar att lärlingsutbildningar kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden. I dagsläget saknas förutsättningar för att en sådan utbildningsmodell ska fungera väl i Sverige. Det är en av slutsatserna i SNS-rapporten Lärlingsutbildning ‒ en väg till arbetsmarknaden ? (pdf)  

Intresset för att studera på landets universitet och högskolor ökar. Men samtidigt minskar antalet utbildningar och antagna. Det visar siffror från Universitets- och högskolerådet.

65 procent av svenskarna vill att föräldrar ska ha rätt att välja skola till sina barn. Bland föräldrar till barn i skolåldern är det ännu fler, 3 av 4 av dessa vill kunna välja. Det visar en ny undersökning från Demoskop, beställd av Friskolornas riksförbund. Läs rapporten. (pdf)

De som har svårast att klara av grundskolan i Stockholm är elever med lågutbildade föräldrar samt elever som flyttat till Sverige efter grundskolestart i 7-års åldern. Det visar en ny rapport från Länsstyrelsen Stockholm (pdf).

Forskningsprojektet Unos Uno visar att både elevers och lärares förmågor och prestationer kan förbättras med hjälp av it i undervisningen. Men det gäller att göra rätt. Läs rapporten. (pdf)

Under tre år har forskare vid Örebro Universitet följt 23 skolor som infört en dator till varje elev. Lär rapporten. (pdf)

Hela listan: Så här mycket satsar din kommun på skolans viktigaste resurs. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att Sveriges lärarlöner ligger lågt ur ett internationellt perspektiv, inom EU, OECD och de nordiska länderna. Läs rapporten. (pdf)

En genomgång av elevstatistik från Skolverket gjord av Friskolornas riksförbund visar att barn och elever börjar allt oftare i en fristående förskola eller skola. Läs rapporten. (pdf)

Barn och elever börjar allt oftare i en fristående förskola eller skola. Det visar en genomgång av elevstatistik från Skolverket gjord av Friskolornas riksförbund.

Digitaliseringskommissionen föreslår bland annat skärpta digitala kunskapskrav i läroplanerna, ett digitalt kunskapslyft för både lärare och rektorer, digitala inslag i de nationella proven, samt större digitala inslag i lärarutbildningen. Läs rapporten här.

Det är långt ifrån enkelt att förändra skolan genom strukturella reformer och det tar tid innan effekter uppstår så att de kan bli mätbara på nationell nivå. Dessutom är de effekter man kan förvänta sig ofta inte så stora som man kanske önskat, skriver rapportförfattarna till "Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer".

Sverige behöver utveckla ett nationellt utvärderingssystem för skolan och Högskoleprovets användning som urvalsinstrument till universitet och högskolor bör minimeras. Det är två av slutsatserna i forskningsrapporten Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan − problem och möjligheter, som tagits fram på uppdrag av SNS Utbildningskommission. Läs rapporten. (pdf)