En särskild utredare ska kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Rättsdokument, Kommittédirektiv från Utbildningsdepartementet, Regeringen

Rapporten "Utbildningsutvärderingarnas effekter - En genomgång av effekterna av det nationella utvärderingssystemet 2011−2014" sammanställer och diskuterar effekterna av kvalitetsutvärderingar på lärosätens utbildningsverksamhet. (pdf)

Syftet med studien har varit att studera grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gällande teoretiska- respektive yrkesprogram för att ringa in de faktorer som avgör deras utbildningsval månaderna strax före gymnasievalet. (pdf)

Många unga söker arbete samtidigt som många arbetsgivare är oroliga för sin kompetensförsörjning. Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande. Därför tillsattes Yrkesprogramsutredningen, med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den nationella kompetensförsörjningen.

Sverige har en låg utbildningspremie och i gruppen med jämförbara länder placerar sig Sverige i botten. Bruttolönepremien uppskattats till ca fyra procent per utbildningsår vilket kan jämföras med t ex Tyskland där motsvarade siffra ligger på nio och en halv procent. Ur ett privatekonomiskt perspektiv lönar det sig helt enkelt dåligt att utbilda sig. (pdf)

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har med hjälp av forskare från Linköpings och Lunds universitet haft möjligheten att fråga ett representativt urval av närmare 6 000 gymnasieelever om deras erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten. Det ger oss en unik möjlighet att dra slutsatser, att generalisera och att svara på frågor. (pdf)

Rapporten granskar den vetenskapliga basen för förebyggande insatser på ANDTS - området riktade mot barn, ungdomar och unga vuxna, samt diskuterar etiska implikationer av föreslagna interventioner. Rapporten ger en bild av vad man kan förvänta sig för effekter av universella och selekterade insatser på lokal och nationell nivå och deras överförbarhet till svenska förhållanden. (pdf)

Expos rapport bygger på intervjuer med 45 personer ur olika minoritetsgrupper. Enligt dem färgas den svenska skolan av okunskap, stereotyper och generaliseringar av minoritetsgrupper, och den beskrivs ligga ”något efter i samhällsutvecklingen”. Den starkaste kritiken riktas mot läromedlen. (pdf)

Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats. Med anledning av detta har Skolverket arbetat fram nya allmänna råd. (pdf)

Regeringen ger Statens skolverk i uppdrag att i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna ska riktas till skolor med låga resultat eller hög andel elever som inte fullföljer sina studier, och som har eller bedöms få svåra förutsättningar att själva förbättra sina resultat.

Syftet med Öppna jämförelser är att ge en översiktlig bild av resultaten i skolan, både nationellt och för respektive kommun. Politiker, tjänstemän, skolledare och lärare kan använda rapporterna för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättring. (pdf)

Folkhälsomyndigheten har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljöfrågor i skolor, med fokus på ventilation och städning, under 2014–2015. (pdf)