Betygssättning Problemen med att betygen på nationella prov inte överensstämmer med kunskapskraven för kursbetygen har diskuterats flitigt bland lärare. Skolverkets svar leder dock till en besvärande begreppsförvirring, skriver tre lärare.

I genomsnitt är nio av tio lärare nöjda med de nationella proven och 80 procent av lärarna tycker att proven håller en rimlig eller lagom svårighetsgrad. Men många lärare är samtidigt kritiska till att det tar mycket tid att genomföra och bedöma proven. Det visar Skolverkets genomgång av 22 544 enkätsvar från lärare.

Nio av tio lärare är nöjda med de nationella proven som helhet. Men ungefär var fjärde lärare tycker att proven i historia och religionskunskap är dåliga. Detta enligt en ny rapport från Skolverket.

Nio av tio lärare är nöjda med de nationella proven. Men många lärare är samtidigt kritiska till att det tar mycket tid att genomföra och bedöma proven. Det visar Skolverkets genomgång av 22 544 enkätsvar från lärare.

En extra börda och tidskrävande att såväl göra som att rätta. De synpunkterna på nationella prov lyfter lärare fram i en enkätundersökning gjord av Skolverket.

Utformningen, svårighetsgraden och samt överensstämmelsen med kurs- och ämnesplaner är i stort sett bra på de nationella proven. Men proven tar för lång tid att genomföra och bedöma, tycker lärarna.

I lördags var det många vuxna som kämpade sig igenom högskoleprovet. Genomsnittsresultatet ligger runt 1,0 poäng. Tolvårige Erik Tomas klarade hela 1,25 – på första försöket.

Högskolor och universitet kan börja värdera de sökandes resultat från högskoleprovet olika. Förändringen kan bli möjlig eftersom högskoleprovet gjordes om 2011. I morgon, lördag, bänkar sig över 80 000 förväntansfulla för att skriva vårens prov.

I morgon är det dags för vårens högskoleprov. Hur ska man göra för att lyckas? Henrik Dahlqvist, som leder högskoleprovskurser för utbildningsföretaget Upgrades och som själv skrivit 2,0 på provet ger sina bästa tips.

Har du undrat hur ett högskoleprov tas fram? Här benar provutvecklaren, Maria Johansson, ut alla frågetecken. – Det är många olika faser innan provet är klart, vi har många saker att ta hänsyn till, säger hon.

Vikarier. Det är vad lärare i första hand önskar för att klara arbetet med de nationella proven. Färre eller mer digitaliserade prov står inte lika högt på önskelistan, enligt en undersökning från Lärarförbundet.

De nationella proven har en roll att fylla men de är för många och ger för stora negativa effekter på elever, lärare och lärandet. Prov i SO och NO bör inte vara obligatoriska, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, och Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd.