Maria Westman, projektledare för grundskolans nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, svarar på Michael Tengbergs debattinlägg.

De skolor som får bäst resultat på nationella proven får ett pris. Men ett tjugotal lärare protesterar och vägrar skicka in sina klassers resultat.

Vår kritik mot att de nationella proven tar för mycket tid från den undervisning barnen har rätt till har fått många att vilja fortsätta debatten. Vi hoppas att Skolverket nu tar tillfället i akt och för en saklig dialog med lärare och rektorer, skriver grundskolechefen och samtliga grundskolerektorer i Haninge kommun.

Skolledare i Haninge kommun beskriver på DN Debatt hur de anser att de nationella proven påverkar skolans resultat negativt. Skolverket tar kritiken på allvar och vill gärna belysa vilka förutsättningar som reglerar nationella prov och också redogöra för hur provens huvudsyften påverkar hur de är utformade, skriver Kjell Hedwall och Karin Hector-Stahre, Skolverket.

Omfattande och tidskrävande. Så uppfattar många de nationella proven. Skolvärlden ringde upp Skolverkets expert för att prata om arbetsbörda, samrättning och digitaliserade prov.

Skolledarna från Haninge vill att de nationella proven ska göras om så att de inte tar längre tid än 3 timmar, på samma sätt som PISA-proven. Jag skulle vilja tillägga att man borde utforma så många som möjligt av de nationella proven på ett sätt som gör det möjligt att automaträtta dem, skriver Laholms Tidning…

Det tar 1 200 timmar att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och genomföra förändringar av de nationella proven, skriver skolledare i Haninge.

Lärarnas Riksförbund stödjer kraven från skolledarna i Haninge, som går ut på DN Debatt idag och kräver förändringar av hur de nationella proven genomförs.

Med rätt förutsättningar kan nationella prov vara ett viktigt bidrag till fördjupade kollegiala diskussioner om bedömning, kunskapskrav och förmågor, men som det nu är har situationen blivit orimlig. Det är dags att på allvar åstadkomma en hållbar arbetssituation för både elever och lärare. Det skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.

Många nationella prov ger inte bättre skolresultat. Tvärtom tar de kraft och tid från undervisningen. Det menar Lärarförbundet som kräver att proven ses över.

När Jan Björklund deklarerade att det skulle införas fler nationella prov lät det som en bra idé. Larmen om akut betygsinflation hade avlöst varandra. Nu är smekmånaden över, skriver Ann-Charlotte Marteus i en ledare.

Att timme efter timme ägnas åt att traggla gamla prov är ett konstigt sätt att förbereda sig. Kan man då ens tala om att proven mäter nivån på ämneskunskapen? Det frågar sig Sanna Rayman i en ledare.