Utredningen om de nationella proven ger Lärarförbundet rätt på punkt efter punkt. Nu gäller det bara att politikerna gör som lärarna vill, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
Högskoleprovet kritiseras för att vara ett dåligt verktyg för att mäta hur väl framtida studenter klarar av sina studier. Och män lyckas bättre än kvinnor på högskoleprovet – trots att skillnaden var tänkt att jämnas ut när provet gjordes om för fem år sedan.
Det kommer att bli konflikt om utredningsförslagen om färre nationella prov och delvis nya sätt att mäta skolans studieresultat, skriver kkuriren.se på ledarplats.
För att alla ska få rätt till en rättvis utbildning bör högskoleprovet avskaffas. Det ger inte bara mig och andra ungdomar, utan även vuxna, en ärlig chans att uppfylla sina drömmar, skriver David Loum Skantz på DN Åsikt.
Färre nationella prov, digitalisering av proven och ett helt nytt system för kunskapsbedömning. Det föreslås i utredningen om de nationella proven i grund- och gymnasieskolan, som presenterats för regeringen.
Förslaget om att göra grund- och gymnasieskolans nationella prov färre, som presenterats för utbildningsdepartementet, får kritik från borgerliga partier.
Jan Björklund anklagar Gustav Fridolin för att vara regeringens "flumminister". "I den rödgröna skolpolitiken är man livrädd för prov och betyg", hävdar han.
De nationella proven ska bli färre och digitaliseras, föreslår regeringens utredare. Men förändringen kommer att vara helt genomförd först om sex år och förslaget får kritik. ”Fokus på resultat kommer att minska i skolan”, säger Jan Björklund (L).
Färre nationella prov, en digitalisering och en rättning som sker externt. Det är några av de stora förslagen som presenterades när utredning om nationella proven lämnades över till regeringen.