När kommunens företag backade inför åttornas prao, fick studie- och yrkesvägledaren Margareta Byhlin idén om framtidsvecka. – Om eleverna tog till sig tio procent så fick de en supervecka.

När det inte blev någon praovecka för eleverna på Sövestad skola i Ystad valde man att i stället bjuda in representanter från olika yrken till skola.

Praon försvann för flera år sedan. Nu finns en ersättare, en modell där flera företag ger eleverna erfarenhet av arbetslivet.

”För oss var det en självklarhet att ställa upp genom att erbjuda en praoplats under en vecka”, säger Linda Molin, vice vd för Aspekta, ett av de företag som under veckan tagit emot en elev från Värner Rydenskolan. ”Vi ser fram emot att vara en del i MKB:s arbete på Värner Rydenskolan”, säger hon.

Den här veckan har alla elever i årskurs 8 på Värner Rydénskolan varit ute på prao. Mycket tack vare uppbackning av MKB Fastighets AB i Malmö. ”Vi ser hur våra elever växer och blomstrar när de är ute på en arbetsplats”, säger rektor Lise-Lott Nilsson.

Två av tre företagare har tagit emot prao-elever under senaste året. Men det skulle kunna vara fler.Enligt en undersökning är intresset svalt från skolornas håll.

Sedan 20 år tillbaka är det inte längre obligatoriskt för ­elever att ha prao. Men faktum är att dessa få veckor under skoltiden är ett av få tillfällen som ungdomar får konkreta lärdomar och erfarenheter av hur saker och ting fungerar i arbetslivet, skriver Fredrik Malm (L).

Omfattningen av prao har minskat dramatiskt i den svenska grundskolan. Från sex till tio veckor under 1980-talet till en till två veckor i dag. Krögaren Pontus Frithiof beklagar detta. ”Prao är en viktig del i att få in ungdomar i arbetslivet”, säger han.

Åtta av tio företagare vill ta emot praoelever, visar en färsk studie av Svenskt Näringsliv. Två av tre har också gjort det under senaste året. Men det skulle kunna vara fler, för många får inga elever på grund av skolans ointresse, uppger företagen i undersökningen.

Omfattningen av prao har minskat dramatiskt i grundskolan visar en ny undersökning. Från 6-10 veckor under 1980-talet till 1-2 veckor idag. ”Detta är allvarligt inte minst för de elever som kommer att ha det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden”, säger Ratios forskare.

Trots att det tar allt längre tid för unga att komma in på arbetsmarknaden visar en ny rapport från näringslivets forskningsinstitut Ratio att antalet praodagar minskat drastiskt de senaste åren

Många skolor drar ner på kontakten med arbetslivet. Men Malmaskolan gör tvärtom.