Ilskan över utbildningsministerns enkla lösning på kunskapsraset - att låsa klassrumsdörren - är intensiv och utbredd på Twitter.

I Sverige delas världens mest prestigefyllda priser ut – i litteratur, naturvetenskap och ekonomi. Men när elevernas kunskaper i läsning, naturvetenskap och matematik nu rasar, hur påverkar det på sikt Nobelprisets prestige?

I samma takt som Sverige har rasat i Pisa-undersökningarna har Tyskland klättrat varje år. Efter chocken år 2000 lade Tyskland direkt stor vikt vid vad forskningsresultaten säger om framgångsrika skolor, skriver Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

Sverige toppar en tabell i Pisa-studien: svenska elever har högst andel sena ankomster. "Lås dörren", är Jan Björklunds (FP) uppmaning till lärarna. Han betraktar den bristande ordningen som en viktig delförklaring till elevernas sjunkande resultat.

Disciplin-Jan återuppstår i dagens SvD-intervju, men Jan Björklunds skolbygge lutar som tornet i Pisa i opinionsstormen. Och om jämställdhet är Folkpartiets politiska plan B kan partiet få problem i valrörelsen. Det skriver Göran Eriksson i en analys.

Det finns ett undantag bland Pisa-resultaten som ger en mer nyanserad bild. Vid sidan av traditionell läsning har även digital läsning testats, och där ser det bättre ut. De lågpresterande pojkarna är klart färre, skriver Anna-Malin Karlsson.

Pisa-resultaten väcker sorg och frustration och jag hör många desperata åtgärdsförslag. Men också kloka lärarröster. Debatten rasar och frågan om att vända utvecklingen kommer att vara i fokus i valdebatten 2014, skriver Eva-Lis Sirén i en krönika.

Fysikpristagaren Peter Higgs tycker att det är viktigare att skolbarn lär sig matematik än att de nöter in faktakunskaper.

För en vecka sedan slog de usla resultaten i kunskapstestet Pisa ned som en bomb i Skolsverige. DN:s Maciej Zaremba söker svar på frågan om vad som ligger bakom raset, och finner samma mekanismer som i rättsskandalen kring Thomas Quick.

Sverige rasar utför, Polen arbetar sig uppåt i Pisa-tabellen. DN besökte en mönsterskola i Poznan.

Vad som däremot inte hördes i debatten efter Pisa var en övergripande diskussion om bildningens och humanioras betydelse för lärarna och yrkets status, skriver Daniel Sandström i en krönika.

Jan Björklund har hävdat att alternativet till den förändring av skolan som han försöker genomföra är en återgång till den skola utan ordentliga kontroller och kunskapskrav som så många vuxit upp med. Men nu talar ju alla om kunskap. Även om Björklund attackeras så har han vunnit i sak, skriver Håkan Holmberg.