Kina, Singapore och Sydkorea hör till den absoluta Pisa-toppen. I Sverige har resultaten rasat. Ändå inspireras ländernas lärare, forskare och skolledare av de svenska eleverna och den svenska skolan.

Läser idag på Brännpunkt om olika sätt att se på skolan. Det är Torbjörn Sjöström från undersökningsföretaget Novus som skriver. Hans syfte är lite oklart. Jag blir inte riktigt klok på vad han vill uppnå.

Pisa-mätningar ger inte en helhetsbild av hur det ser ut i skolan, anser Daniel Pettersson som har forskat om kunskapsmätningar.

Kärnan i läraryrket måst vara att få undervisa. En bättre svensk skola når vi om vi låter lärarna vara just lärare. Det skriver Laholm Tidning på ledarplats.

Det finns en risk att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård.

Nu går regeringen utanför Sverige för att få hjälp med att analysera kvaliteten i svenska skola med utgångspunkt i de svenska Pisaresultaten. Samtidigt funderar regeringens egen myndighet, Skolverket, vilka slutsatser av Pisa-undersökningen som det ska dra i sitt kommande arbete.

Nu går regeringen utanför Sverige för att få hjälp med att analysera kvaliteten i svenska skola med utgångspunkt i de svenska Pisaresultaten. Samtidigt funderar regeringens egen myndighet, Skolverket, vilka slutsatser av Pisa-undersökningen som det ska dra i sitt kommande arbete.

Ska vi inte bry oss om resultaten i Pisa? Klart vi ska. Vi ska fråga oss varför läsförmågan, så som den mäts i Pisa, sjunker hos de svenska eleverna. För om elevernas läsförmåga försämras får det negativa effekter på resultaten i de flesta skolämnen, skriver läraren Stefan Lindström.

GP:s rapport från hearingen om svenska skolan på Pedagogen.

Den senaste Pisarapporten är ett tveksamt mått på svenska skolan. Nedgången i resultat minskar inte lika mycket om man tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund, enligt en svensk skolforskare som analyserat undersökningen.

Pisa-rapporten, som presenterades i december förra året, har gett nytt bränsle i debatten om skolan. I kväll möts forskare, politiker och skolfolk i en hearing på Göteborgs universitet.

Tusen förklaringar till svenska skolelevers bristande och sjunkande kunskapsnivå har framförts sedan resultatet från den senaste PISA-undersökningen. Mestadels har fokus legat på diverse tekniska och organisatoriska brister i skolan. Men kan det inte även vara värt att fundera lite kring olika sociala och kulturella faktorer? Det skriver Lucas Hermans.