– Skolan får inte lämna eleverna i sticket. Det dagens genomgång av svenska elevers förmåga till problemlösning visar, är att frågan måste ställas om inriktningen mot individualiserad undervisning är den bästa? Det säger Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Anders Almgren i en kommentar till den del i Pisaundersökningen som mäter elevernas problemlösningsförmåga, som presenterades av Skolverket idag.
Svenska 15-åringar presterar under OECD-genomsnittet i ett kompletterande PISA-prov som testar elevers förmåga att lösa problem. Denna förmåga har en stark koppling till bland annat kritiskt tänkande, kreativitet, uthållighet.
2 500 svenska 15-åringar har gjort ett digitalt Pisa-prov som testar deras förmåga att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen. Rapporten presenteras på en presskonferens på Skolverket
Se tillbaka på din klass på högstadiet eller gymnasiet. Hur klarade sig folk senare i karriären? Gick det bäst för dem som hade lättast för sig i skolan, eller någon med helt andra egenskaper? Det skriver Paulina Neuding på ledarplats.
Det behövs inga nya skolreformer. Lär istället av de många bra skolor som redan finns, skriver Anna-Karin Crutze utbildningsdirektör, Pysslingens grundskolor.
Till skillnad från i andra länder, ser inte svenska elever den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan, visar en OECD-studie. Varifrån kommer den inställningen? Varför debatteras inte den frågan? Det undrar Helena Svantesson, lärare.
Den orgie av beskyllningar som följde om vem som var ansvarig för kunskapsraset i Pisa har inte blivit annat än slagträn i valdebatten, skriver professor Sven Engström, Chalmers.
Tro inte på dem som kräver mer pengar, mindre klasser och fler lärare utan att samtidigt nämna krav på eleverna. Det skriver Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet.