De låga Pisa-resultaten i naturvetenskap ifrågasätts i en ny avhandling. Enligt professor Jan-Eric Gustafsson är det verkliga problemet elevernas dåliga läsförståelse.

Delar av de nationella proven för årskurs 6 och 9 kommer nästa läsår att genomföras redan på hösten. Det är de muntliga delproven som tidigareläggs.

Ny svensk forskning ifrågasätter om Pisa-resultaten i naturvetenskap med säkerhet kan säga att svenska elevers kunskaper har blivit sämre. En doktorsavhandling visar att eleverna missgynnats av krångligt formulerade frågor.

Ska svenska elever börja göra bra resultat igen måste lärarna vårdas bättre, hävdar OECD. Och Sverige har redan börjat göra läxan. Frågan är om och när det ger resultat.

Sverige ligger bra till i konkurrensligan men måste ro fortare för att inte falla tillbaka, enligt OECD:s genomgång av den svenska ekonomin. Välfärden hänger på att Sverige lyckas stoppa kunskapsraset i skolan.

Tvärtemot en gängse och nyliberal trend att i mobbande ordalag förakta lärarutbildningen och vilja reducera humaniora och samhällskunskap behöver vi värna om skolans fostrande uppgift, skriver Sten Widmalm och Sverker Gustavsson.

Att vi skulle gå mot en utveckling mot diktatur för att vi försöker plocka tillbaka förlorade placeringar i den internationella kunskapsligan är ett obegripligt resonemang, skriver Robert Stenkvist, Carina Herrstedt och Stefan Jakobsson, riksdagsledamöter för SD.

Både matematik och humaniora utgör grunden för bildning och förståelsen av vår omvärld. Svaga matematikkunskaper är i sig ett demokratiproblem och gör medborgarna mer utsatta för manipulation, skriver företrädare för KTH och Chalmers.

Riksdagen vill ha mer matematik i grundskolan – men till vilket pris? Humaniora och samhällsvetenskap blir lätta byten då de ställs mot Pisa-­mätningarnas skenbart tydliga resultat, skriver professorerna Sten Widmalm och Sverker Gustavsson.

»Vår skola är utvald att delta i Pisa-provet under ­våren. Utvalda elever premieras med en biocheck« meddelas vi i ett mejl. Jag gör en liten grimas av olust, skriver Björn Kindenberg, språkutvecklare.

Svenska elever tycks mindre motiverade än andra att anstränga sig på prov som inte betyder något för dem själva. Är det skolans fel?

För en dryg vecka sedan beslutade regeringen att vissa nationella prov skulle bli frivilliga för skolan att genomföra. Och flera skolor har nu beslutat att hoppa över proven, som man upplever som besvärliga och resurskrävande.