Rapporten från TIMSS visar på förbättrade resultat för svenska elever sedan de senaste mätningarna. Det är positivt men inte nog. Det skriver Yngve Sunesson i en ledare.
Efter att ha sjunkit som en sten i mätningarna sedan 1995 fick de svenska eleverna ett något bättre resultat i TIMSS-mätningen som presenterades i går. Det är ett glädjande trendbrott och beror förhoppningsvis på ett hårt arbete i landets skolor, skriver PM Nilsson i en ledare.
Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
Förbättringen av resultaten i TIMSS är glädjande. Om de ska fortsätta måste skolan i sin kultur vara mer av en förvaltning än den marknad som skolan är nu, skriver Robert Sundberg på ledarplats.
När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid, skriver Per-Arne Andersson, SKL, i ett blogginlägg.
Ett tips till utbildningsministern: ge studieförbunden några tiotal miljoner för att erbjuda föräldrar repetition och avfrostning av matematikkunskaperna så att de känner att de kan hjälpa sina barn. Då kanske vi verkligen skulle kunna tala om ett trendbrott efter nästa Timss, skriver Somar Al Naher på ledarplats.
"Det här ska alla som går i och jobbar i skolan se som en stor uppmuntran. Hårt arbete lönar sig. Återhämtningen har dock bara börjat, vi måste fortsätta att satsa på kvalificerade lärare och tidig uppföljning av resultaten", säger Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.
Timss-undersökning visar att svenska elevers kunskaper i matematik har blivit bättre. Eleverna på högstadieskolan Teleborg centrum i Växjö var med i undersökningen – och tror att en ökad kravbild kan ligga bakom framgången.