En ny digital form av Pisa-testet och dessutom en kraftigt ökad motivation bland elever. Det är några av förklaringarna till Sveriges lyft inom de olika Pisaämnena enligt flera experter. Magnus Oskarsson, operativ projektledare för Pisa 2015, svarar för den naturvetenskapliga delen.

Shanghai har försvunnit från topplistorna och Finland presterar fortsatt bäst i Norden.

På tisdagen presenterades resultatet av OECD:s senaste Pisa-undersökning och det blev ett glädjande besked för svenska skolan: Sveriges 15-åringar har blivit bättre på alla områden. Ett resultat som har stor betydelse för alla lärare, enligt Lärarförbundet i Eskilstuna.

Tre slutsatser av Pisa-rapporten: 1) Sveriges elever reser sig från skämskuddenivå till snittet bland OECD-länderna. 2) Lugn och ro i klassrummet ger bättre resultat. 3) Jan Björklund och Alliansregeringen har skäl att ta åt sig en viktig del av äran bakom lyftet.

För tre år sedan kom resultatet av den så kallade Pisa-mätningen som en chock. Svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade rasat kraftigt och alliansregeringen fick till viss del oförtjänt klä skott för det, skriver Nya Wermlands-tidningen på ledarsidan.

Efter att svenska niors resultat fallit som en sten sedan 2000 är de nu tillbaka på genomsnittlig OECD-nivå. Den nya Pisaundersökningen, som blev offentlig på tisdagen, visar på stora förbättringar.

Pisa visar att fokus på kunskap och ordning är rätt väg. Men att klyftorna ökar är alarmerande.

Glädjande Pisarapport pekar också på utmaningar, skriver Dagen.se

Tisdagen var en nervig examensdag för den svenska skolan. Resultatet från förra stora Pisa-mätningen 2013 var en chock.

Skolans kunskapsmässiga utförsbacke har planat ut. Men det är långt tillbaka till toppen, konstaterar Trelleborgs Allehanda på ledarsidan.

Efter fyra dystra decennier är det fler som talar väl om den svenska skolan igen, skriver Uppsala Nya Tidning på ledarsidan.

Men bortom den glädjande vändningen finns även sådant som är mindre glädjande. Den svenska skolan är inte likvärdig, elever från socioekonomiskt starka hem presterar bättre än elever från svaga, skriver Norran på sin ledarsida.