För tre år sedan kom resultatet av den så kallade Pisa-mätningen som en chock. Svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade rasat kraftigt och alliansregeringen fick till viss del oförtjänt klä skott för det, skriver Nya Wermlands-tidningen på ledarsidan.

Efter att svenska niors resultat fallit som en sten sedan 2000 är de nu tillbaka på genomsnittlig OECD-nivå. Den nya Pisaundersökningen, som blev offentlig på tisdagen, visar på stora förbättringar.

Pisa visar att fokus på kunskap och ordning är rätt väg. Men att klyftorna ökar är alarmerande.

Glädjande Pisarapport pekar också på utmaningar, skriver Dagen.se

Tisdagen var en nervig examensdag för den svenska skolan. Resultatet från förra stora Pisa-mätningen 2013 var en chock.

Skolans kunskapsmässiga utförsbacke har planat ut. Men det är långt tillbaka till toppen, konstaterar Trelleborgs Allehanda på ledarsidan.

Efter fyra dystra decennier är det fler som talar väl om den svenska skolan igen, skriver Uppsala Nya Tidning på ledarsidan.

Men bortom den glädjande vändningen finns även sådant som är mindre glädjande. Den svenska skolan är inte likvärdig, elever från socioekonomiskt starka hem presterar bättre än elever från svaga, skriver Norran på sin ledarsida.

Svenska 15-åringar som deltog i den internationella skolkunskapsmätningen Pisa presterade bättre än på mycket länge vid mätningen som gjordes 2015, skriver Folkbladet på ledarplats.

Pisa-resultatet kommer att omtalas som stabila fakta av både politiska och kommersiella aktörer. Men den typen av påståenden är problematiska, skriver Sverker Lindblad och Daniel Pettersson.

Innan man upphöjer resultat från mätningar till allmänna sanningar bör man fråga sig vad det är som faktiskt har mätts och hur tillförlitligt resultatet är, skriver GöteborgsPosten på ledarplats.

Gustav Fridolin får dock vänta med att korka upp flaskan. Rapporten visar inte bara goda resultat. Klyftorna i den svenska skolan har faktiskt ökat, skriver Somar Al Naher i Aftonbladet.