Tilltron till Pisa-undersökningen är stor. Samtidigt minskar tilliten till att lärare kan bedöma elevers kunskaper på ett likvärdigt sätt. Titt som tätt hörs krav på nationella bedömningar och kanske till och med betygssättning. Daniel Pettersson, lektor i pedagogik, reder ut den historiska bakgrunden till varför det blev som det blev.

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. "Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang", säger han.

Svenska elevers kunskaper har fallit under lång tid både i absoluta tal och jämfört med andra länders resultat. Men nu kan trenden ha brutits – åtminstone om man ska tro på resultaten från PISA- och TIMSS-undersökningarna som presenterades nyligen. Hur ska vi tolka mätningarna? För att diskutera detta bjuder ESO in forskare och praktiker till…

Men, som alla vet vid det här laget, varken katastrofen eller succén inträffade. PISA-resultatet kan väl i det närmaste beskrivas som mellanmjölk. Bättre och sämre än förväntat. Bättre i det samlade resultatet för samtliga tre skolämnen som mättes, sämre gällande likvärdigheten. De svenska resultaten på PISA 2015 gav förvånansvärt små efterskalv i den allmänna debatten,…

Pisa-epidemin sprider sig. Dess påverkans syns allt tydligare i skolsystem runt om i världen. Malin Ideland beskriver vad som händer när vi börjar se skolan som Pisa, och spår att 2017 bli det år Pisa börjar förlora i inflytande, skriver Malin Ideland, Skola och Samhälle.

Visst är det kul att läsa om högpresterande länders skolsystem. Men det är ett meningslöst förfaringssätt för att förstå vad som gör att länderna presterar bra, skriver gästkolumnisten Gabriel Heller-Sahlgren.

Ska skolans resultat vässas ytterligare behövs inte mer utan bättre statlig styrning. Nyckelordet är samarbete. Såväl mellan lärare, rektor, förvaltning och lokalpolitiker, som mellan stat och huvudmän. Det ger resultat ända in i klassrummet, skriver Lena Micko (S), och Kenneth Nilsson (S), Sveriges kommuner och landsting.

När de svenska Pisa-resultaten var som sämst vändes blickarna åt Finlands utbildningssystem. I stället kunde man ha studerat Estland. Här utklassar landets elever sina svenska motsvarigheter i Pisa – trots betydligt mindre resurser.

Det syns en tydlig Pisa-effekt i opinionen, enligt en mätning från DN/Ipsos. Andelen som ser pessimistiskt på den svenska skolan har sjunkit från 61 till 51 procent efter positiva besked från två internationella kunskapstest.

Att eleverna höjt sig i Pisa-undersökningen borde inte vara möjligt, utifrån lärarnas förutsättningar i dag. Det skriver Anna Olskog, grundskollärare, Vice ordförande i Lärarförbundet Umeå.

Tongångarna är hårda i Australien efter att landet tappat i alla tre ämnen i årets Pisarapport. Forskare ser likheter mellan landets skolsystem och det svenska.

Svenska elevers framgång i Pisa-rapporten beskrevs i medierna som ett resultat av statliga insatser. Varför hördes så lite om dem som är ytterst ansvariga för skolan? skriver Lena Micko (S), ordförande (S) SKL, m.fl.