De flesta verkar glädjas åt att svenska åttondeklassare är duktiga på samhälls- och demokratifrågor, men det höjs också varnande röster för att det inte får skymma de stora problem som skolan fortfarande brottas med.

Svenska elever hör till den absoluta toppen i ett internationellt kunskapstest i samhällsfrågor. Sverige har dessutom förbättrat sitt resultat markant sedan den förra mätningen. "Lärare och elever har all anledning att vara stolta", säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Men skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortfarande stora.

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor. Inget av länderna i den internationella undersökningen ICCS 2016 har statistiskt säkerställt bättre resultat än Sverige. Undersökningen visar också att Sverige är ett av de länder där eleverna förbättrat sina resultat mest jämfört med den förra undersökningen från 2009.

På tisdag släpps resultaten i en stor internationell kunskapsmätning där bland annat svenska elever fått visa vad de kan i samhällsfrågor. Förra gången, för sju år sedan, gick det riktigt bra. Frågan är om dagens åttondeklassare håller samma nivå.

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan, men skolor med högre kvalitet har betydligt mindre skillnader mellan hur pojkar och flickor presterar. Det visar en ny rapport från IFAU.

Ny forskning visar att skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolprestation är starkt relaterade till skolkvalitet. Könsskillnaden i utbildning är större i Sverige än i många andra länder. Skillnaderna är framförallt stora i svenska, där det också ökar genom skolgången.

I de nationella proven i svenska presterar flickorna i de svagaste skolorna på samma nivå som pojkarna i de bästa skolorna. Hur är det möjligt?

Skolors socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevers resultat, enligt Skolverkets analys av Pisaundersökningen. Men den tar inte hänsyn till att elevsammansättningen har förändrats. Gör man det är det inte mycket som tyder på att bakgrundens betydelse för kunskaperna har ökat, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

Pisaprovet genomförs vart tredje år. Hur tror du att svenska elever har presterat i matematik över åren?

Tänk om vi har fel. Tänk om de dåliga Pisaresultaten inte handlar om ordning och reda i klassrummet, lärarnas löner eller föräldrarnas bakgrund, skriver Anders Rosenberg i en krönika.

Det är mycket diskussioner om Pisarapporten och politiker hänvisar ofta till mätningen. Men vad är Pisa-mätningen och hur går den till? SVT Nyheter har kokat ner det viktigaste du behöver veta om rapporten.

Det finns massor av etablerade undervisningsmodeller, men ingen modell blir bra om den inte genomförs genomtänkt och målmedvetet. Det finns därför inga enkla svar om hur just du ska undervisa. Men se till att göra det bra, skriver Ola Helenius, Nationellt centrum för matematikutbildning.