På tisdag släpps resultaten i en stor internationell kunskapsmätning där bland annat svenska elever fått visa vad de kan i samhällsfrågor. Förra gången, för sju år sedan, gick det riktigt bra. Frågan är om dagens åttondeklassare håller samma nivå.

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan, men skolor med högre kvalitet har betydligt mindre skillnader mellan hur pojkar och flickor presterar. Det visar en ny rapport från IFAU.

Ny forskning visar att skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolprestation är starkt relaterade till skolkvalitet. Könsskillnaden i utbildning är större i Sverige än i många andra länder. Skillnaderna är framförallt stora i svenska, där det också ökar genom skolgången.

I de nationella proven i svenska presterar flickorna i de svagaste skolorna på samma nivå som pojkarna i de bästa skolorna. Hur är det möjligt?

Skolors socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevers resultat, enligt Skolverkets analys av Pisaundersökningen. Men den tar inte hänsyn till att elevsammansättningen har förändrats. Gör man det är det inte mycket som tyder på att bakgrundens betydelse för kunskaperna har ökat, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

Pisaprovet genomförs vart tredje år. Hur tror du att svenska elever har presterat i matematik över åren?

Tänk om vi har fel. Tänk om de dåliga Pisaresultaten inte handlar om ordning och reda i klassrummet, lärarnas löner eller föräldrarnas bakgrund, skriver Anders Rosenberg i en krönika.

Det är mycket diskussioner om Pisarapporten och politiker hänvisar ofta till mätningen. Men vad är Pisa-mätningen och hur går den till? SVT Nyheter har kokat ner det viktigaste du behöver veta om rapporten.

Det finns massor av etablerade undervisningsmodeller, men ingen modell blir bra om den inte genomförs genomtänkt och målmedvetet. Det finns därför inga enkla svar om hur just du ska undervisa. Men se till att göra det bra, skriver Ola Helenius, Nationellt centrum för matematikutbildning.

Tilltron till Pisa-undersökningen är stor. Samtidigt minskar tilliten till att lärare kan bedöma elevers kunskaper på ett likvärdigt sätt. Titt som tätt hörs krav på nationella bedömningar och kanske till och med betygssättning. Daniel Pettersson, lektor i pedagogik, reder ut den historiska bakgrunden till varför det blev som det blev.

Kan Sverige snegla på Estland för att höja Pisa-resultaten? Daniel Pettersson manar till försiktighet i jakten på pedagogiska lösningar i andra länder. "Man måste ju ta hänsyn till samhälleliga och sociala sammanhang", säger han.

Svenska elevers kunskaper har fallit under lång tid både i absoluta tal och jämfört med andra länders resultat. Men nu kan trenden ha brutits – åtminstone om man ska tro på resultaten från PISA- och TIMSS-undersökningarna som presenterades nyligen. Hur ska vi tolka mätningarna? För att diskutera detta bjuder ESO in forskare och praktiker till…