Stressen är påtaglig hos Pisa-teamet i Paris inför lanseringen av de nya resultaten. Och sekretessen kring siffrorna är rigorös. "Det är så hemligt att jag inte ens kan svara på exakt hur de lyckas hålla det hemligt", säger kommunikatören Henri Pearson.

Den 3 december är det dags igen. Då presenterar OECD resultaten av de senaste Pisa-testen. Då kommer facit och återigen får vi veta om vi måste slå på stora trumman, trycka på alarm- knappen och utlysa allmän masshysteri över svenskt skolväsende. Men låt mig presentera en djärv tanke – tänk om Pisa inte visar hela…

Alla människor har olika lätt för att lära sig olika saker, skriver Susanne Nyström på ledarplats.

Snart presenteras den nya Pisarapporten om 15-åringars skolresultat. Trots att senaste Pisa visade förbättringar är förtroendet för den svenska skolan mycket lågt, enligt en ny undersökning.

Samtidigt som den svenska grundskolan kostar allt mer pengar så har skolorna fortfarande stora utmaningar kring elevernas resultat.

Hanteringen av OECD-rapporten kan sägas avslöja en brist på förmåga till självprövning hos Sveriges högsta utbildningspolitiska och administrativa ledning, skriver Inger Enkvist, professor emerita i spanska.

Du sade upp dig som lärare efter bara ett par år och gav dig ut på en upptäcktsresa till några av de länder som har presterat i topp i Pisa.

Ska ett dataprogram och okunnig användning av detta verkligen få styra skoldebatten som det gjort under senare år, undrar läkaren och managementkonsulten Lars-Bertil Arvidsson,.

Vad kan vi lära oss av de länder som presterar bäst i PISA-mätningarna? Och hur inspirerar man elever till att hitta sitt eget språk? (webb-radio)

Denna studie undersöker om förändringar i PISA:s mätmodell och övergången till datoriserade prov kan förklara uppgången i de svenska elevernas resultat mellan 2012 och 2015.

Det saknas idag tillräcklig drivkraft för skolor att ställa adekvata krav på elever och investera rejält i deras lärande. Om skolmarknaden inte ska regleras krävs istället granskning av en oberoende part, skriver försteläraren Svante Holmberg.

De flesta svenskar tror att skolresultaten blivit sämre och att lärartätheten minskat, visar en undersökning av SvD/Sifo. Men sanningen är en annan. Föräldrarnas bakgrund har samtidigt fått större betydelse för elevernas resultat.