Bättre resultat i Pisa kan höja Sveriges BNP med tusentals miljarder under kommande årtionden, visar en ny rapport om vinsterna med höjda elevkunskaper. Och det finns en grupp elever som är mest lönsam att satsa på.

Svenska elever presterar bättre i läsförståelse, matematik och naturvetenskap än genomsnittet i OECD och är tillbaka på nivån 2006 innan det började gå sämre. Det visar nya resultat från PISA-testen.

Finlands tid som utbildningens stormakt är över. För tredje gången i rad backar landet i Pisamätningen. Istället är det ett annat land i öst som intar topplatsen. "Estland lyckas med precis allt", säger professor Fritjof Sahlström.

Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

Estland ligger kvar, Finland fortsätter nedåt och Turkiet är årets raket. I Sverige går det fortsatt uppåt sedan Pisa 2015.

På tisdagen presenterade Skolverket resultatet från den senaste Pisa-undersökningen. Lärarnas tidning sände direkt från pressträffen med analyser av Alli Klapp, Göteborgs universitet, Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand och Johan Ernestam.

Först gick det riktigt bra. Sedan mindre bra och till slut uselt. Men efter raset – och chocken – vände det. Här sammanfattas hur det svenska Pisadeltagandet utfallit.

Sverige höjer poängen och placerar sig över OECD-medel i Pisa 2018. ”2011 års stora utbildningsreformer ger effekt” twittrar Jan Björklund (L), tidigare utbildningsminister.

Sammanfattningsvis kan vi alltså se att svensk skolas positiva utveckling verkar hålla i sig och att likvärdigheten fortfarande är det största orosmolnet, skriver skolexperten Per Kornhall.

Nedskärningar, likvärdighet och ”systemkollapsbrasor”. Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) gläds över Pisa-resultaten som visar att svenska elever presterar bättre än OECD-genomsnittet. "Det här är en glädjens dag", säger hon.

På tisdagen presenteras svenska elevers Pisa-resultat, men många har redan hunnit skylla potentiellt svaga prestationer på ökad skolsegregation, trots att Sverige inte avviker från jämförbara länder i detta avseende. Vad svensk skola behöver är kunnigare lärare, lugnare klassrum och tydligare kunskapskrav, skriver Hans Bergström.