Pisakritiken från Riksrevisionen är allvarlig, men vad mer precist är det den riktar in sig på? En underlåtenhet att följa upp lamporna som blinkade rött – eller borde ha blinkat rött, skriver Mårten Schultz.

Frågetecknen kring Pisaundersökningen från 2018 har lett till skarp kritik från oppositionen, som kräver svar från utbildningsministern. "Jag tycker att det är klart efter Riksrevisionens rapport att det har varit oklart ute på skolorna", säger Anna Ekström (S).

Senaste Pisa-resultatet kritiseras för att vara missvisande – men hur skulle då ett ”verkligt” resultat se ut? En okänd faktor gör det svårt att ta reda på svaret: ingen vet varför exkluderingarna gjordes.

Hon var Stefan Löfvens drömrekrytering – kvinnan som skulle få ordning på den krisande svenska skolan. Anna Ekströms karriär gick spikrakt upp till posten som utbildningsminister, och hon hyllades över blockgränserna. Fram till dagens storm där hon får stenhård kritik av oppositionen för sitt agerande kring Pisa-mätningen.

Ifrågasatta Pisa-resultat pressar utbildningsminister Anna Ekström. Den här gången kan hon inte skylla på friskolorna, skriver Lotta Engzell-Larsson på ledarplats.

Med så mycket att reda ut är det knappast läge att försöka avsätta en erkänt kompetent utbildningsminister. Snarare krävs pragmatiskt fokus på att rätta till de fel som begåtts. Och det är inte bara rutinerna kring den återkommande Pisastudien som behöver stramas upp, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Kristina Axén Olin (M), vill att Utbildningsminister Anna Ekström ber om ursäkt. Efter Riksrevisionen kritik mot OECD:s senaste Pisaundersökning tycker hon att regeringen försöker dölja skolans problem. Ebba Busch (KD) talar om manipulation och Jimmie Åkesson (SD) kräver att utbildningsministern avgår, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Det är massiv kritik som Riksrevisionen kommer med i sin granskning av att så hög andel som 11 procent av eleverna undantogs från att delta i det senaste PISA-provet 2018, det som ska mäta elevers kunskaper i en rad ämnen.

Vad är skälen till att det fuskades med Sveriges Pisa-resultat? Är det så att vår skolpolitik styrs i alltför hög grad av internationella jämförelser? Och hur ska vi mäta kunskap egentligen? Peter Wennblad diskuterar med nationalekonomen Magnus Henrekson och Isak Skogstad (L). (webb-radio)

Riksrevisionens kritik är stenhård: Regeringen följde inte upp de misstänkta felaktigheterna i Pisa-undersökningen 2018 – och skönmålningen av svenska elevers kunskaper kan ha lett till att nödvändiga reformer uteblivit, skriver Expressens ledarredaktion.

Skolverket och generaldirektören Peter Fredriksson får nu massiv kritik för haveriet med den svenska Pisa-studien. Expressen har sökt Fredriksson i ett helt dygn men han vägrar möta oss för en intervju. Här är frågorna som Skolverkets generaldirektör inte vill besvara.

Inför Pisaundersökningen 2018 plockades 11 procent av eleverna bort från proven. Enligt regeringen handlade det om att Sverige tagit emot många nyanlända under 2015. Riksrevisionen menar i sin granskning att Skolverket exkluderat fler grupper, bland annat hemmasittare och elever med svaga skolresultat: "Kan mycket väl vara lika illa som Pisa-raset 2011", säger professor Magnus Henrekson.