Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.

Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Men svenska elever ligger fortfarande över genomsnittet i OECD-länderna. Det visar den internationella Pirls-undersökningen som mäter nio- och tioåringars läsförmåga. Studien genomförs vart femte år.

Skolminister Lotta Edholm (L) är bekymrad över resultaten av den internationella studien Pirls som visar att läsförmågan hos svenska tioåringar har sjunkit.

Svenska fjärdeklassares läskunskaper sjunker i Pirls 2021 – ”en läskris”, enligt skolminister Lotta Edholm (L). Några av regeringens åtgärder är bättre lästränade lärare och nya styrdokument. Finansieringen är fortfarande kommunernas sak att lösa.

Svenska elever läser sämre, enligt en ny studie. De greppar inte tidshopp eller växlande berättarperspektiv – och har svårt att förstå att handlingen är påhittad, säger ungdomsförfattaren Johanna Lindbäck.

Läsförmågan hos svenska tioåringar har försämrats de senaste fem åren. Samma utveckling syns i hela Europa, enligt den internationella mätningen Pirls. I Sverige är det framför allt barn med mindre hemresurser och som inte talar svenska i hemmet som presterar sämre.

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats tydlig, enligt den globala studien Pirls. Särskilt bekymmersamt är att skillnaden mellan elevgrupper ökar, enligt Skolverket. "Det är oroväckande att vi har fler elever som är under låg nivå," säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Svenska tioåringar har blivit sämre på att läsa.Det visar den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförståelse.– Vi riskerar se en generation av funktionella analfabeter i Sverige, säger skolminister Lotta Edholm (L). 2001 presterade Sverige bäst av alla deltagande länder.

Mäthysterin i samhället har nått även förskolan. Nu uppmanas vi att bedöma enskilda barns kunskapsutveckling – det säger jag blankt nej till. I förskolan ska vi ge plats åt barnens lek och undersökande av världen, skriver förskolläraren och bloggaren Linda Linder.

Afløseren for de nationale test – de såkaldte overgangstest – har været i brug for første gang. Det har givet en bedre testoplevelse for nogle elever, mens den for andre er blevet værre, lyder det fra lærerne i Folkeskolens Lærerpanel.