Danske elever i 8. klasse ligger i top i en ny international undersøgelse af forståelse af politik og demokrati. Men de danske elever scorer lavere end tidligere.

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

Kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv. (pdf)

Svenska åttondeklassare presterar på toppnivå i samhällsfrågor. I ett internationellt kunskapstest placerar sig Sverige på andra plats. Men ännu en gång visar svensk skola stora resultatskillnader beroende på elevens bakgrund – och anmärkningsvärt stora skillnader mellan tjejer och killar.

The examination of how students engage with digital tools comes amid a growing body of research into the impact of pandemic virtual learning.

Finland har gång på gång hyllats för sin framgångsrika skola. Ändå har landet en av världens största skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Vad beror det på? Kvartal har djupdykt i frågan som gäckat skolforskare i decennier.

Den här rapporten analyserar hur likvärdigheten har utvecklats över tid i Pisa och hur den stod sig jämfört med andra OECD-länder i Pisa 2018. (pdf)

I en ny rapport analyserar jag hur den svenska skolans likvärdighet har utvecklats i Pisaundersökningen. Resultaten stödjer inte den negativa bild som målas upp i debatten, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Andelen lässvaga tioåringar i Sverige har vuxit till den högsta på hela 2000-talet. Var femte elev riskerar att hindras i fortsatta studier och arbetsliv. (webb-tv)

Svenskerne advarer om national læsekrise, Norges regering vil forære skoleeleverne trykte bøger, og englændere og polakker roser lærerne for elevers flotte læsepræstationer i kølvandet på den seneste Pirls-undersøgelse.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.

Den danske forsker bag Pirls mener, at dagens læseresultat er stærkt bekymrende, selvom de danske elever ikke har oplevet samme store læsedyk som i mange andre lande i kølvandet på corona.