En timme extra matteundervisning i veckan i lågstadiet, det är ett av regeringens förslag för att stoppa det svenska raset i de internationella matematikjämförelserna.

Att förbättra skolan är inte en fråga om raketforskning. En rimlig reaktion på de fallande resultaten vore därför att minska klassernas storlek, särskilt i de lägre åldrarna, och ge lärarna bättre möjligheter till fortbildning, skriver Anders Lindberg.

Regeringen gör inte de investeringar i skolan som behövs. Då är det inte konstigt att resultaten i skolan fortsätter att sjunka, skriver Ibrahim Baylan (S), i en debattartikel.

Regeringen utökar undervisningstiden i matematik med en timme i veckan för elever på lågstadiet. Fokus ska ligga på mer katederundervisning, slår utbildningsminister Jan Björklund fast.

Regeringen utökar undervisningstiden i matematik med en timme i veckan för elever på lågstadiet. Fokus ska ligga på mer katederundervisning, slår utbildningsminister Jan Björklund fast.Samtidigt som Skolverket rapporterar om försämrade matematikkunskaper i den nya TIMSS-rapporten beslutar regeringen att undervisningstiden i ämnet ska öka.

Försämringen av svenska elevers resultat är alarmerande och lika allvarligt är att lärarna är minst nöjda i hela EU med sina arbetsvillkor, menar Lärarnas riksförbund.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterade i dag en utökning av undervisningstiden i matematik. Lågstadieeleverna ska från och med nästa år läsa en timme matte mer i skolan.

Ett förstatligande av skolan, mindre klasser och fler lärarledda lektioner är Lärarnas Riksförbunds lösning för att vända svenska skolans ras i internationella mätningar.

Regeringen har lämnat ett förslag om att lågstadieelever ska läsa en timme extra matte i veckan. – Det är viktigt att börja tidigt, säger Jan Björklund, utbildningsminister.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) pekar ut matematik som det stora krisämnet i svensk skola. Efter färska fallande resultat i Timss- och Pirls-mätningarna vill regeringen nu införa mer matematik i lågstadiet.

Idag presenterades de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS. De visar bland annat att fjärdeklassarna har blivit lite bättre på naturvetenskap men fått en lite försämrad läsförståelse. För åttondeklassarna har resultaten i matematik försämrats ytterligare. Det handlar alltså om små förändringar åt båda hållen.

Resultat från två internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers kunskap i matematik och läsning fortsätter att sjunka, men utvecklingen har vänt för NO-prestationerna.