Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att utforma en mall för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Detta för att ytterligare minska lärares administrativa börda.

Nu kör Norge om i flera internationella skolmätningar. En möjlig förklaring till de förbättrade resultaten kan vara de dramatiskt ökade specialpedagogiska satsningarna på de svagaste eleverna.

Svenska barns kunskaper har rasat rejält under 2000-talet. I dag rankas Sverige på en 18:e plats, sämre än både Ungern och USA och långt efter de övriga nordiska länderna.

Sverige är ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Det visar den senaste Timss-rapporten som genomfördes våren 2011. Resultaten är oroande, anser Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Skolan i ett land kan på ganska kort tid bli mer likvärdig samtidigt som resultaten förbättras. Det är slutsatsen i en rapport från OECD. Sverige är ett av de tydligaste exemplen på motsatsen: Sämre resultat och minskad likvärdighet.

Svenska elever läser allt sämre. Dessutom blir den sociala bakgrunden viktigare för skolresultaten. Den nedslående slutsatsen kommer från en ny studie gjord av den ekonomiska samarbetsorganisation OECD.

Pisa-undersökningarna ger inte en rättvis bild av vare sig skolan, lärarna eller eleverna. Att slutsatser från denna används för att kritisera skolan är upprörande, skriver Yvonne Andersson (KD).

Sämre läsförmåga för fjärdeklassarna men bättre kunskap i naturvetenskap. Men ytterligare försämring av resultaten i matte i årskurs åtta. Så ser svenska elevers utveckling i läsning och naturvetenskap enligt de senaste internationella jämförelserna.

Sverige skulle ha världens bästa skola. Finland ville bara slå Sverige. Sedan kom Pisa-studien som chockade alla. Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan skriver om den finska skolan.

Internationella studier genomförs så att resultaten ska vara jämförbara mellan samtliga deltagande länder. Hur kan Pirls-resultaten tolkas utifrån ett svenskt perspektiv? Läs Skolverkets rapport här (pdf).

PISA-proven är utmärkta i den bemärkelsen att de är väl utprovade, men man ska också veta att de för att vara internationellt jämförbara är gjorda så att elevens kulturella kunskaper inte ska ha betydelse. I det avseendet är de artificiella, skriver Inger Enkvist.

Trots att pojkar presterar lika bra eller något bättre än flickor i matematik och NO får de sämre betyg. Det visar en genomgång som Lärarnas tidning har gjort.