Pisaresultaten visar återigen på skolans stora problem: segregation. Men Svenskt näringsliv fortsätter blunda för problemen med marknadsskolan, skriver Mikael Feldbaum i en ledare.

De senaste Pisa-resultaten väcker flera frågor. Ger mer undervisningstid bättre resultat, är det viktigt med nationella prov och behöver lärare mer kompetensutveckling?

Nyligen kom den nya Pisarapporten som visar att ungas läsförståelse har försämrats drastiskt. I Södertälje har organisationen Läslandet hittat ett nytt sätt att stärka barn och föräldrars läslust.

Nio av tio svensklärare på högstadiet och gymnasiet är mycket oroade av elevernas bristande läsförståelse. Det visar en undersökning som Utbildningsradion låtit Demoskop göra.

Resultaten har aldrig sjunkit så mycket från en omgång till en annan i Sverige. Så kan man sammanfatta Pisa. Totalt mättes kunskaperna i 81 länder eller regioner. Hör korrespondenterna Daniel Alling, Samuel Larsson, och Hanna Sahlberg, om fler länder där det går dåligt i mätningen - men också där det går bra.

Sveriges resultat i Pisa borde få skolhuvudmännen och regeringen att agera omedelbart. Resurser måste tillföras och utvecklingen mot minskad likvärdighet måste brytas, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.

De svenska resultaten i kunskapsmätningen Pisa väcker reaktioner på OECD:s huvudkontor i Paris. "Det är en besvikelse att se detta bakslag", säger Pisachefen Andreas Schleicher. Hans budskap är tydligt: Det behövs mer disciplin och engagemang i svenska klassrum.

Svenska 15-åringar tappar i den globala kunskapsmätningen Pisa. ”För näringslivet är det väldigt viktigt att unga människor klarar skolan och kommer ut i arbetslivet med goda förutsättningar att bidra”, säger Karin Johansson, vice vd.

Eleven i årskurs åtta är förtvivlad. Han kan inte läsa. Han vet att det är ute med honom. Vad kan han göra? Hur kan han få lära sig att läsa? Det skriver Anne-Marie Körling efter gårdagens dystra Pisa-resultat.

Mindre forberedelsestid til lærerne har ført til en brug af digitale redskaber, der stik imod skolereformens intentioner har gjort matematikundervisningen mere færdighedspræget og ensartet. Det mener formanden for Danmarks Matematiklærerforening.

Selv om grundidéen bag Pisa kan kritiseres, bruges resultaterne som styringsredskab for folkeskolen, skriver professor Christian Ydesen.

Finländska 15-åringars kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskaper har successivt sjunkit sedan 2006. Det framkommer i årets Pisaundersökning med matematik som huvudområde.