På tisdagen presenteras svenska elevers Pisa-resultat, men många har redan hunnit skylla potentiellt svaga prestationer på ökad skolsegregation, trots att Sverige inte avviker från jämförbara länder i detta avseende. Vad svensk skola behöver är kunnigare lärare, lugnare klassrum och tydligare kunskapskrav, skriver Hans Bergström.

"Det är oerhört glädjande att vi äntligen ser en positiv resultatutveckling i alla tre delar", kommenterar Sveriges Skolledarförbunds förbundsordförande Matz Nilsson Pisaresultaten.

De svenska 15-åringarna som deltog i Pisa 2018 fick högre poäng i alla tre ämnen jämfört med förra Pisamätningen. Sverige ligger nu genomgående över OECD-genomsnittet. De svenska resultaten i världens största elevstudie, Pisa, skickar alltså positiva signaler. Det framgår av OECD:s internationella Pisarapporter som TT tagit del av.

Bättre resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap bland svenska 15-åringar, visar den senaste PISA-mätningen. Men likvärdigheten i svenska skolan har inte förbättrats.

Utbildningsminister Anna Ekström kommenterar resultaten vid en pressträff. (webb-tv)

Pisa-studien 2018 visar att de finländska 15-åringarna fortfarande presterar goda resultat i läsning, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Finland hör till primusarna i klassen i europeisk och asiatisk jämförelse.

PISA-undersøkelsen 2018, som ble lagt frem i dag, viser at norske elever over tid har stabile resultater, men at elevene gjør det dårligere i lesing og naturfag sammenlignet med 2015.

Trods politiske initiativer målrettet naturfag scorer danske elever i grundskolen ikke flere point i faget i den nyeste PISA-test. Tværtimod klarer eleverne sig dårligere. Udviklingen kommer bag på ekspert.

Även Tyskland har drabbats av en liknande PISA-chock som Sverige – med en nedgång som ledde till massiva satsningar. Och ett problem kvarstår i tysk skola.

Kunskaperna hos sveriges elever fortsätter att öka, visar den senaste Pisa-mätningen som görs av organisationen OECD.

Det är glädjande att Pisa visar på ett fortsatt trendbrott mot förbättrad resultatutveckling i svensk skola. Men det är fortfarande ett problem att nästan var 5:e elev inte har ett godkänt resultat. Vi har dessutom en utmaning i elever med utländsk bakgrund.

Nuvarande innehåll och kommande förändringar. (pdf)