Men de glada skolnyheterna tappar glansen något vid närmare granskning, skriver SvD på ledarplats.

Låt inte Pisa 2015 leda till förlorad krisinsikt, skriver Expressen på ledarsidan.

För att den positiva trenden ska fortsätta i skolan behövs flexibilitet, läsning och politiker som vet när de ska hålla sig borta. Det säger elever och skolpersonal som DN träffade när Pisaresultaten presenterades.

Trots att svenska elever presterar bättre i Pisa-mätningen återstår mycket arbete innan resultatet är tillbaka till nivåerna i början av 2000-talet. Det menar ”superrektorn” Lina Axelsson Kihlblom.

Lärarnas hårda arbete har möjliggjort trendbrottet i Pisa. Gör inte skolan till ett slagfält mellan partier eller politiska block. Nu vill vi också se ett trendbrott i skolpolitiken, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Fram till 1990-talet var det svenska skolsystemet bland de bästa i världen på likvärdighet. Idag ligger man på en genomsnittlig OECD-nivå. Om man ska vända utvecklingen vad gäller skolans likvärdighet måste man ge sig på de krafter som skapar segregationen.

I samband med att Pisa-mätningen presenterats sattes läraryrket återigen under lupp. Skolvärlden har pratat med fyra lärare som ger sin syn på det senaste Pisa-resultatet.

Bland lärare och elever på Stenbocksskolan i Ulricehamn togs dagens Pisa-resultat emot med glädje.

Lyftet för svenska elevers läsförståelse i den nya Pisamätningen är glädjande. Men det vore välgörande om intresset för skolfrågor var lika starkt också mellan undersökningarna, skriver Anna Malin Karlsson i en kommentar.

Trendbrott i Pisa – kunskapsresultaten förbättras. Samtidigt flyttas fokus till regeringens favoritbekymmer: den bristande likvärdigheten., skriver Cecilia Garme i en kommentar

Klyftorna i Pisa ökar mellan de som presterar bäst och lågpresterande elever. OECD menar att missgynnade elever måste få bättre stöd om den svenska skolan ska lyfta. "Skolan har fortfarande stora problem med bristande likvärdighet", säger Anna Kaya, lärare i svenska som andra språk.

Resultaten har förbättrats i både matematik och läsförståelse, och det syns positiva tecken även när det gäller naturkunskap, även om det inte är statistiskt säkerställt. Men det finns skillnader mellan olika elevgrupper. Resultaten gäller för svenska elever i årskurs nio.