Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker.

"Exkluderingarna i Pirls är låga och sticker inte alls ut på det sättet som de gjorde i Pisa 2018. Skolverkets bedömning är resultaten i Pirls och Timss är tillförlitliga och jag känner mig trygg med den bedömningen", säger hon.

Det finns inget som tyder på att resultaten i PIRLS och TIMSS inte stämmer. Svensk skola presterar bättre och går åt rätt håll, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S) i en replik.

De låga skolresultaten och fuskandet med de stora kunskapsmätningarna är mycket allvarliga med tanke på det enorma misslyckandet med integrationen i Sverige. Anna Ekström bär det största ansvaret för haveriet – hon var generaldirektör för Skolverket när PIRLS-mätningen genomfördes, skriver Nyamko Sabuni och Fredrik Malm (L).

En ny granskning visar att det finns allvarliga brister i PIRLS vilket sannolikt förbättrat de utrikes födda elevernas resultat. "Det är utbildningsminister Anna Ekström som bär ansvar för det här. När hon stod på presskonferensen och sa att det finns andra undersökningar som vi kan luta oss mot, så visar det sig nu vara en…

När Riksrevisionen i våras slog fast att Sverige inte följde reglerna i den senaste Pisa-studien sa utbildningsministern att vi nu får luta oss mer mot andra internationella skolstudier för kunskapsläget hos utrikes födda elever. Men Expressen kan nu visa på allvarliga brister som sannolikt påverkat resultaten för utrikes födda även i PIRLS.