Kalla Faktas reportage träffar hårt i magen. Det handlar om minst 5 500 barn som tidigt slås ur den skola som ska vara för alla. De är utbrända och slutkörda och många har funktionsnedsättningar som adhd, autism och språkstörning. Vi vet att mörkertalet är stort och att det personliga lidandet är enormt. Hur kan detta tillåtas…

Det kostar pengar att ha mindre klassar med anpassad undervisning för dessa barn. Assistenter och speciallärare kostar pengar. Men barn som går miste om sin utbildning på grund av skolans bristande förmåga att anpassa sig kostar än mer, inte minst på lång sikt. De riskerar att slås ut tidigt och får svårare att klara sig…

Hemmasittande barn som inte går i skolan är långt många fler än man hittills trott. 5 500 barn är hemma från skolan enligt TV4:s program Kalla Fakta.

Varje dag stannar tusentals barn i Sverige hemma istället för att gå till skolan.

Den kommande regeringen borde skriva om skollagen så att den blir mer flexibel och utgår från barnen behov. Inkludering i klasser kan vara bra ibland men det måste finnas möjlighet att använda mindre studiegrupper eller andra speciella lösningar. Även lärarutbildningen borde göras om så att kunskapsnivån om diagnoser som ADHD och autism höjs, skriver Anders…

Långvarig skolfrånvaro förekommer hos ett stort antal elever och tycks öka. Men det finns vetenskapligt baserade insatser för att komma till rätta med problemet som används i framgångsrikt arbete hos kommuner runt om i landet, skriver ett flertal debattörer.

Skolan måste lära eleverna att vara snälla mot sig själva. Att allt över godkänt är en bonus, säger Måns Boström, lärare på ESS-Motivation.

Hård press i grundskolan körde självförtroendet i botten. Med hjälp av undervisning på distans har Leona Dahlqvist fått tillbaka tron på sin förmåga.

Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Här är en checklista över varningssignaler och vad du kan göra åt dem.

När en elev ska börja i Blommensbergsskolans lilla grupp görs en noggrann kartläggning av behoven. Att vänja sig vid att vara skolelev igen måste få ta tid.

För Markus Hellström blev undervisning i en liten grupp, i lugn miljö, vändningen. Nu följer han sitt schema fullt ut – och hoppas kunna ha fler och fler lektioner i en vanlig klass.

Varje elevs frånvaro är unik, och behöver utredas som sådan. Redan i lågstadiet kan destruktiva mönster börja skönjas, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell. Det bästa sättet att slippa problematisk frånvaro är att arbeta närvarofrämjande.