Journalisten och författaren Nadja Yllners dotter blev "hemmasittare" och nu delar hon med sig av deras erfarenheter. Hon anser att ett första steg att ta tag i problematiken är att börja föra statistik och ställa krav på mindre klasser i skolorna.

I sex år har Christian Persmans son i Arvika studerat hemma - eftersom han får panikångest av att vara i skolan. Pappan som själv är skolledare för Arvikas nya gymnasieskola menar att den svenska skolans krav på elevers prestationer och social samvaro måste lättas på - så att inte fler tvingas bli hemmasittare.

Regeringen behöver tillsätta en utredning om hur statistik kring elever med funktionsnedsättningar kan samlas in på ett ansvarsfullt sätt, skriver Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg.

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman, grundare av Prestationsprinsen. Men frågan om frånvaro har länge sopats under mattan. Idag vet vi att 156 000 grundskoleelever var borta nästan en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var frånvaron än mer omfattande.

Tæt på halvdelen af børn med autisme har lige nu ufrivilligt skolefravær, hvilket er en kraftig stigning på fem år. Det viser den årlige inklusionsundersøgelse fra autismeforeningen. Bag det stigende fravær ligger, at mange børn ikke får den nødvendige støtte.

I projektet Klar framtid har Katrineholms kommun kopplat samman ett brett kontaktnät från flera olika förvaltningar och valt att kalla det för Framtidsteamet. "Framtidsteamet är navet", säger elevkoordinatorn Fredrik Winberg.

Redan förra läsåret började elevhandledaren Philip Winberg i Katrineholm träffa de blivande gymnasister som satt hemma. En av de eleverna var Viggo som nu går i skolan efter att ha varit en hemmasittare under hela högstadiet.

I fjärde klass mådde Lova Yllner så dåligt att hon inte ville gå till skolan. För SvD berättar hon och hennes mamma Nadja om kampen under åren då Lova var ”hemma­sittare” och om vägen tillbaka.

Først da Chris begynte på ungdomsskolen, fikk han hjelp som fungerte. "Jeg følte meg misforstått og blei ofte veldig, veldig sinna. Jeg havnet alltid i trøbbel og følte ingen likte meg".

Totalt finns uppskattningsvis 170 000 unga i Sverige med social ångest, som lever isolerade, och står långt från arbete och studier – så kallade hikikomoris. På Sunderby folkhögskola försöker man hjälpa dessa människor, och drygt hälften har blivit aktiva igen.

Ulovligt skolefravær koster familier dyrt. Ifølge Skoleleder-formand øger fraværsreglen social ulighed.

För unga vuxna som blivit sittandes hemma i flera år finns nu chansen att komma tillbaka till en meningsfull sysselsättning. Det är Sunderby folkhögskola som för tredje gången ska starta ett projekt riktat till målgruppen.