Det är all statistik som fram till i dag har publicerats på Skolverkets hemsida som omfattas av den nya sekretesspolicyn. Men alla enskilda skolor kan själva välja att gå ut med sin skolstatistik.

Skolverket har beslutat att sekretessbelägga svensk skolstatistik. Från den 1 september är skolornas resultat inte längre offentliga. Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare. "Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter", säger Anna Ekström (S)

I 20 års tid har föräldrar, skolpersonal, forskare och många fler använt sig av Skolverkets statistik. Exempelvis för att kunna jämföra barngruppernas storlek på förskolorna, lärartätheten på grundskolorna och snittbetygen på gymnasieskolorna. Från och med i dag försvinner den möjligheten.

Den 1 september hemligstämplar Skolverket uppgifter om betyg, lärarbehörighet och vilka skolor som finns i Sverige. Nu kritiserar 16 utbildningsforskare myndighetens beslut att låta skolstatistik vara sekretessbelagd.

Skolan styrs av affärslogik snarare än lärande – det skriver flera sakkunniga inom utbildningsfrågor på Svenska Dagbladets debattsida.

Det är affärslogiken som styr när statistik om skolor och betyg nu ska sekretessbeläggas. Samtidigt visar detta hemlighetsmakeri tydligt att friskolan blivit norm och att andra värden felaktigt får stå tillbaka, skriver forskare.

Inte ens statliga bolag har offentlighetsprincipen för att det skulle kosta betydligt mer än det smakar, skriver Centerpartiet i en replik.

Alla tycks nu överens om Skolverket måste kunna publicera statistik om olika skolor. Men friskolorna vill fortfarande inte berätta allt. Om skolsystemet ska bli transparent på riktigt krävs en offentlighetsprincip som gäller friskolor – och då krävs att Centerpartiet slutar blockera en sådan. Det skriver Johan Enfeldt på ledarplats. 

Undanhållandet av information om hur skolor presterar underminerar kvalitetskonkurrensen. Det handlar om varje skolas möjlighet att lära av andra skolors goda exempel, skriver gästen Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi.

Ingen sund väljare vill hemligstämpla vilka skolor som finns i Sverige. Det häpnadsväckande att så ändå sker visar de privata skolkoncernernas makt över Sveriges Riksdag, skriver Arbetets politiska redaktör.

Elever, föräldrar och politiker måste kunna jämföra skolor – statistiken behöver bli öppen igen. Friskolorna bör även omfattas av offentlighetsprincipen för att kunna granskas, skriver Expressen på ledarplats.

Vilka skolor som finns i Sverige blir hemligt i september. Uppgifter om elevernas resultat, andel behöriga lärare och annat som gör det möjligt att jämföra skolor kommer också att bli hemligt. ”Det har naturligtvis effekter på det fria skolvalet”, säger Eva Durhan på Skolverket.