Den politiska debatten handlar mer om enkla jobb än hur fler unga nyanlända ska klara en gymnasieutbildning. Partierna måste höja ambitionerna. Det är dags för Sveriges politiker att avge ett gymnasielöfte, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Sjuttio procent av lärarna saknar erfarenhet av att jobba med nyanlända elever. Nu kräver Lärarnas riksförbund att regeringen satsar på att öka kompetensen hos lärarna.

Sedan kommissionen startade sitt arbete har Sverige dessutom tagit emot ett stort antal flyktingar, med väldigt olika utbildningsbakgrund, som snabbt måste slussas in i skolan och utbildningssystemet, skriver Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet och Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund i Aftonbladet.

Skolinspektionen kritiserar Karlskrona kommun för att nyanlända barn tvingats vänta länge innan de får börja skolan. Men tillsynsmyndigheten ingriper ändå inte.

Skolpersonal från Lidköping skall jobbskugga en tysk kollega i ett projekt. Det handlar om att ta hand om nyanlända barn och elever och att få ett internationellt perspektiv på skolarbetet. 15 personer ingår.

När Strömkullegymnasiet i Bengtsfors arrangerar en sommarskola är det inte böckerna utan dialogen som står i fokus.

Niornas gymnasiebehörighet sjönk med 9,1 procentenheter på Malmös idrottsgrundskola Förklaringen: nio nyanlända elever som gick ut skolan efter sju veckor. Rektorn välkomnar de nyanlända.

Men det räcker inte med att skolan gör sitt. Efter skolan kommer ett arbetsliv och både privat och offentlig sektor måste bidra, med både högkvalificerade och lågkvalificerade jobb – om inte riskerar försörjningsstöden att successivt gröpa ur Sveriges ekonomi, skriver Mikael Bengtsson i en kommentar.

Idag började ett speciellt sommarläger i Stockholms innerstad. Det är ensamkommande ungdomar som får gå i sommarskola och lära sig svenska. Men det finns också tid för lek så att ungdomarna kan glömma sina problem för en liten stund.

En av fem elever på Kalmars skolor kommer inte från Sverige. Och antal elever med utländsk bakgrund ökar. Samtidigt är skillnaderna mellan skolorna stora.

60 ensamkommande flyktingpojkar har samlats på Litorina folkhögskola i Karlskrona. Här ska de under sommaren få umgås och samtidigt lära sig svenska.

Året som har gått går till historien för skolan i Boden. På bara ett läsår har flera hundra nya elever börjat. "Vi har fått 400 nya elever sedan augusti till maj. Det är mer än en skola", säger skolchef Magnus Åkerlund.