Rektorer och lärare måste bli bättre på att snabbt se och förstå vad nyanlända elever kan för att anpassa undervisningen efter varje individ. Anniqa Sandell Ring vet mer om hur det kan gå till.
I dag finns inga särskilda bestämmelser för hur skolor ska ta emot och undervisa nyanlända. Men det vill regeringen ändra på. Sofia Kalin, jurist på Skolverket, berättar mer.
Ahmad Shrif, Mahmod Adel, Fouas Saflo och Maha Adel är 17 år. De kom till Sverige på julafton och har inte gått i skolan sedan i början av december. Då slutade de för terminen i Libyen. Nu försöker de fördriva tiden i Helgum. De promenerar, spelar kort och är med på svenskundervisningen för de vuxna…
Pojkar med invandrarbakgrund klarar enligt statistiken skolan sämre än andra barn. Ändå är forskningen kring detta mycket sparsam, skriver statsvetaren Bo Rothstein som kritiserar statlig styrning när det gäller genusforskning.
Många kommuner befarar att de snart inte kan ta emot fler asylsökande elever. Kommunerna måste få hjälp om de ska klara sitt uppdrag, enligt Skolinspektionen och Sveriges Kommuner och Landsting.
Fullständig information om asylsökande barn från Migrationsverket, höjd ersättning för dessa elevers skolgång och underlättad rekrytering av utrikes födda lärare. Det är några av förslagen som Skolinspektionen och SKL kommer med för att kommunerna ska klara av att ge asylsökande barn en bättre skolgång.
Det var i december 2013 som modersmålsprojektet startade. Då rekryterades 15 relativt nyanlända personer för att utbildas till språkassistenter på CFL, Centrum för flexibelt lärande.
Barn och unga som är asylsökande eller vistas i Sverige utan tillstånd har rätt att gå i skolan. Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister i kommunernas arbete med att tillgodose barnens rätt till utbildning.
Fullständig information från Migrationsverket, bättre samverkan och större möjligheter att rekrytera utrikesfödda lärare skulle underlätta för kommunerna att ta sitt ansvar, skriver Skolinspektionen och SKL.