Stockholms stad ska sätta upp paviljonger på 23 skolor runt om i staden, för att klara av att ta emot den kraftiga ökningen av nyanlända när höstterminen startar.
För att klara de stora utmaningarna i skolan när det gäller att ta emot nyanlända krävs det att insatserna samordnas nationellt och att samtliga skolor delar på ansvaret. Skolledarna och Lärarnas Riksförbund vill att regeringen utser en nationell samordnare.
Från den 1 januari är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Skolverkets kartläggningsmaterial är ett stöd i det här arbetet.
Att börja högstadiet i en skola vars språk man inte behärskar gör det svårt även för den mest studiemotiverade eleven att klara godkänt i alla ämnen. Om inte en rekordstor kull nyanlända ska inleda livet i Sverige med underkända betyg är det nödvändigt att förlänga skolplikten.
Åre och Simrishamn är två av de kommuner som får ytterligare bidrag för att de tog emot särskilt många nyanlända barn och ungdomar förra året. Totalt ska 46 kommuner dela på regeringens 200 skolmärkta miljoner – här är hela listan.
Rasistiska dåd kan inte skrämma Sverige från handling, för vi vet att det är humanismen som gör att vi kan vara stolta över vårt land, skriver Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister och Kerstin Lundh ordförande MP Dalarna i en debattartikel.
Det nya året innebär skärpta regler för nyanlända elevers skolgång. Skolverket kartläggningsmaterial finns på plats lagom till skolstarten och fler kompetensutvecklingsinsatser är att vänta.
Åre och Simrishamn är två av de kommuner som får ytterligare bidrag för att de tog emot särskilt många nyanlända barn och ungdomar förra året. Totalt ska 46 kommuner dela på regeringens 200 skolmärkta miljoner – här är hela listan.
Från första januari måste skolor, inom två månader, göra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper, och besluta om årskursplacering. Enligt skolverket blir det avgörande för elevers framtida skolgång.
Vi behöver ett miljonprogram för kunskap, men vuxnas lärande får för den skull inte bara bli en integrationsåtgärd. Många fler än nyanlända är i behov av kompetensutveckling, skriver Nima Sanandaji, tekn dr och Li Jansson, Utbildningsföretagen, i en debattartikel.
Övergången till ordinarie klass är en kritisk punkt. Men den mottagande läraren kan inte dra hela lasset själv, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.