Det stora antalet nyanlända elever är självklart en utmaning för Sverige, men inte en omöjlig sådan. Vi kan bättre än så här, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

En ökande andel elever med utländsk bakgrund kan förklara en del av de sjunkande svenska resultaten i Pisa-undersökningarna. Åtgärder måste till för att förbättra resultaten. Hör Skolverkets Anna Ekström, Gustav Fridolin (MP) och Inger Schwartz, lärare som jobbar med nyanlända

En större andel elever som invandrat efter skolstart kan förklara 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten – men tappet i Pisa har främst andra orsaker, enligt en rapport från Skolverket.

22 procent av elevernas försämrade Pisa-resultat i matte och läsförståelse beror på att eleverna har utländsk bakgrund, enligt Skolverket. Samtidigt konstaterar man att nedgången mestadels beror på andra orsaker än den ökade invandringen.

I dag släppte Skolverket sin nya rapport som visar hur invandringen påverkar den svenska skolan. Nu kommenterar utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) rapporten. "En viktig del är studiehandledningen. Och där har vi brustit," säger han.

En ökande andel elever med utländsk bakgrund kan förklara en del av nedgången av de sjunkande svenska resultaten i Pisa-undersökningar. Därför behövs relevanta åtgärder sättas in för att förbättra resultaten, enligt en rapport från Skolverket.

En ökande andel elever med utländsk bakgrund kan förklara en del av nedgången av de sjunkande svenska resultaten i Pisa-undersökningar. Därför behövs relevanta åtgärder sättas in för att förbättra resultaten, enligt en rapport från Skolverket.

Här kan du titta på Skolverkets pressträff som anordnas med anledning av presentationen av rapport "Invandringens betydelse för skolresultaten". (webb-tv)

I dag väntas Skolverket ge svar på vad invandringen har haft för betydelse på resultaten i den svenska grundskolan. I den senaste Pisa-undersökningen gavs den svenska skolan underkänt på flera punkter.

Något måste vi rimligen ha lärt oss om att undervisa invandrade barn. Hur använder vi den kunskapen egentligen? Och hur ska vi göra för att få invandrade barn att klara sig bättre i skolan? skriver Emma Leijnse.

Lunds universitet använder en miljon kronor till nytt projekt för att snabbt slussa nyanlända akademiker till relevant utbildning och arbete.

Byskolan i Trönö utanför Söderhamn hade i princip inga invandrarbarn. Därför ringde rektorn till asylboendet i Söderhamn och bad om att få några.