Adhd-diagnoser har på en kort tid blivit klart vanligare bland 7–17-åringar, men det finns stora skillnader mellan välfärdsområdena i diagnosförekomsten. Flickor får oftare sin diagnos först som tonåring.

Skolan ska möta barnens behov och de måste få en chans att lära sig i sin egen takt. En övertro på diagnoser gör att skolor kan lägga skulden för misslyckanden hos individen, skriver debattörer.

Forskning har visat att barn som går i förskola, särskilt i förskolor av dålig kvalitet, har stadigvarande högre nivåer av kortisol. Ihållande förhöjda kortisolnivåer har hittats hos barn, även när pedagogerna ansåg att barnet hade ”anpassat sig” till miljön, skriver Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk.

En av tio elever i grundskolan har någon form av NPF. Diagnosen gör individen extra sårbar för att utnyttjas av exempelvis kriminella nätverk, skriver Ann-Kristin Sandberg, Attention, och listar åtgärderna som krävs.

Personalnedskärningar har fått konsekvenser för elever med behov av särskilt stöd. Det säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention, som jobbar för personer med NPF-diagnosers rättigheter.

Vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser ser hur skolans nedskärningar direkt påverkar våra barns förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver fem företrädare för föräldranätverket Rätten till utbildning.

Högstadieläraren Pontus Vesterberg är inte nöjd med Skolnspektionens svar på hans kritik mot deras rapport om lärmiljöer för elever med npf – eftersom han tycker att den tyvärr ger honom rätt.

Uteblivna betyg, skolstress och psykisk ohälsa. Så berättar några barn och ungdomar med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, om hur de har det i svenska skolor idag.

Det är svårt att fira ett jubileum som kämpe för NPF-elever, skriver krönikör Jiang Millington.

Kritiken mot rapporten om lärmiljöer för elever med NPF är missriktad, menar Skolinspektionen. Eftersom rapporten är direkt riktad till huvudmännen står deras ansvar redan i fokus – ansvaret för elevernas utbildning.

Skolinspektionens rapport om lärmiljöerna för elever med npf sovrar bland slutsatserna i undersökningen och skapar en för snäv lägesbild. Därmed blir skuldbeläggningen av lärarkåren omotiverat stor, menar högstadieläraren Pontus Vesterberg.

Var tredje elev med neuropsykiatriska funktionshinder i Södertälje klarar inte kraven för att komma in på gymnasiet. Det visar en ny undersökning från föräldranätverket Rätten till utbildning.