Simon upplever att han knappt fick någon hjälp alls, vare sig i skolan eller av BUP. Sin diagnos fick han som 16-åring. I dag är han 21 och livet – det står still.
När läraren var sjuk ringde skolan och bad en förälder hålla sitt barn hemma. Eftersom barnet har adhd. Det är ett exempel på hur skolan brister när det kommer till barn med neuropsykiatriska funktionshinder.
Senare diagnos och brist på insatser från skolan. Flickor med adhd och autism får sämre stöd än pojkar med samma diagnos. Barnombudsmannen vill se obligatorisk utbildning på lärarprogrammen.
Barnombudsmannen kräver att lärare måste få ökad kunskap om ADHD och autism. I en ny rapport är BO kritisk till hur flickor med diagnoser missgynnas framför pojkar i samma situation.
I dag presenterar Barnombudsmannen en ny rapport om barn med funktionsnedsättning. Bland förslagen finns ökad krav på kunskap så att bland annat fler tjejer med adhd får diagnos och stöd tidigare.
I en skattning utförd av Karolinska institutet, uppger 80 procent av lärarna att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser. Motsvarande siffra för specialpedagogerna är 69 procent. Lärarutbildningen ger inget stöd.
Med enkla medel kan elever med neuropsykiatriska funktionshinder få hjälp, menar riksförbundet Attention. Det kan handla om att till exempel ta bort störande element eller strukturera upp skoldagen.
Trots att det läggs mycket resurser i skolan i dag på att upptäcka och hjälpa barn med ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så visar en ny undersökning att både barn med diagnoser och deras föräldrar upplever att de inte får tillräckligt med hjälp.
Skolorna tvingar på elever adhd-diagnoser för att få mer resurser. Det hävdar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en ny rapport. Skolläkarföreningen anser dock att Smer "helt är ute och cyklar".