Vi gjorde ett experiment. Vi lät utbildningsmininster Gustav Fridolin (MP) testa hur det är att ha adhd – med och utan keps. Efter bara fem minuter konstaterar han: – Det var väldigt tufft.
När småprat låter som skrik och gör fysiskt ont. När lysrören i klassrummet känns som blinkande stroboskop. Då kan hörselskydd och keps vara skillnaden som får en elev att orka stanna kvar i skolan. Så lyder adhd-argumentet.
Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha någon typ av neuropsykiatrisk diagnos. Ordförande i Autism- och Aspergerföreningen Magnus Agestav tycker att specialskolor behövs och att lärarutbildningen brister.
Som kloka vuxna behöver vi ständigt se nya möjligheter för elever att få sin skoldag att fungera. Ett exempel är att få ha keps som skydd för intryck och ögonkontakt, skriver kampanjledarna bakom #rörinteminkeps. Det skriver specialpedagogen Annelie Karlsson, m.fl.
Idrottsläraren Alexander Skyttes adhd och autism gjorde skolan under uppväxttiden bitvis till en plåga, såväl för honom själv som för människorna omkring honom. Idag ger det honom ett unikt perspektiv på elever med särskilda behov.
Vad gör man när barnen gör allt för att hålla ihop i skolan och sedan brakar ihop hemma? Hur ska skolan förstå att barnen behöver anpassningar i skolan? Det undrar en mamma till två flickor som har autism och adhd.
Fler exempel och tydligare paketering av innehåll kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Så vill Skolverket stärka npf-perspektivet i det kommande specialpedagogiklyftet. "Vi planerar för att både fördjupa och bredda innehållet", säger Helena Elwin, Skolverket.
Med start från höstterminen 2018 gäller nya utbildningsplaner för både Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet. Den stora nyheten är att neuropsykiatriska svårigheter nu finns med i de nationella examensmålen.